Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ovanstående uppgifter gäller endast av Högsta
Folklmshåli-ningsrådet anskaffade och fördelade brännmateriel och råämnen.
Vi ser, att läget ifråga om brännmaterial genom förlusten
av naftakällorna försämrats. 1918 lyckades det oss ännu att
erhålla nafta från Baku, 1919 icke längre. Därigenom föranleddes
vi att införa eldning med ved vid järnvägarna och en liel del
industriföretag, varigenom naturligtvis uppvärmningen av
bostäderna blev lidande. Före kriget anskaffades icke mera ved än nu (4—
—5 millioner kub. sash.), men på den tiden användes nafta och
kol såsom bränslemateriel inom industrin och veden huvudsakligen
till uppvärmning av bostäderna, tunder det att nu veden användes
inom industrin. Torvproduktionen har tilltagit. (1918—58 mill.
pud, 1919—60 mill. pud). För textilindustrin har anskaffningen
av råämnen kunnat ske tillfredsställande, så att densamma fått
sift behov tillgodosett. Lin och skinn har samlats i sådan mängd
att dessa artiklar även kan exporteras till utlandet.
Vad metallerna beträffar befann vi oss i ett svårt läge: vi
måste hela tiden hålla oss till de gamla förråden. Men sedan vi
fördrivit Koltjak och Ural övergick i våra händer, förbättrades
läget, och för närvarande förser oss Ural med metaller.
På det hela taget är sovjetmaktens förplägnad sapparater i
bästa ordning och fungerar bra, så att de icke endast har gjort
den forna förmedlaren — affärsmannen — obehövlig, utan
redan börjar konkurrera med den kooperativa rörelsen. Vi har redan
pekat på de svåra förhållanden, varunder vi arbetade: ockupering
av de landområden, som lämnade brännmateriel, samt av de
områden som försåg oss med spannmål, arbetskraftens dragande från
industrin till kriget — allt detta hämmade utvecklingen av
produktionen och av produktionskrafterna på de olika områdena av
det ekonomiska livet.
En del företag måste helt och hållet stängas, andra drivas
i starkt förminskad skala. Men detta, oaktat ära meddelandena i
de västeuropeiska borgerliga tidningarna angående, stilleståndet
inom vår industri överdrivna och lögnaktiga.
De senaste, ehuru icke alldeles fullständiga statistiska
uppgifterna visar, att i Sovjetryssland (exklusive järnvägarna,
handeln o. s. v.) för närvarande över en million arbetare sysselsättas.
På en del industriområden (kol i Moskva-området, i den
elektrotekniska branschen bl. a.) arbetar alla företag med fulltalig
arbetspersonal, på andra, t. ex. inom textilbranschen, uppgår antalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>