Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtminstone alla mera betydande industrier och industriella
företag-kommer att bli socialiserade efter revolutionens utbrott. De
revolutionära arbetarna kommer nog att dra försorg om, att det icke
går på annat sätt. Men det hindrar icke den centraliserade
ledningen att ha ett bestämt mål för verksamheten under iden
närmaste tiden. Ledningen måste från början ha ett klart program.
Den hör — då förhållandena så fordrar — kunna. säga. åt
arbetarna: revolutionen krä.ver nu idet och det och just på detta, sätt bör
verksamheten nu bedrivas.
Förhållandet till hantverket.
Vår ställning till hantverkarna och hantverksföretagen — är
också en av de frågor, sam vi i tid bör precisera. De är till största
delen — utom några få — sådana företag, som det icke lönar att
socialisera. Ty storföretagen har jämfört med småföretagen alla
de fördelar på sin sida, som ’de ägde redan under den kapitalistiska
tiden och i många fall är fördelarna, ännu större. Driftkostnaderna
är för större företag jämförelsevis billigare och lättare att
kontrollera. Dessutom kan man i större produktionsinrättningar tillvarata
sådant avfall, som i mindre företag är alldeles värdelöst. Som t.
ex. kan nämnas slakterierna i Chicago, varifrån till marknaden
sändes icke allenast köttprodukter, utan där allt avfall
tillvara-tages: av innanmätet och benen tillverkas gödningsämnen, av
hornen kammar, av borsten borstar, av tarmarna korvskinn och
violin-.strängar, av benen knappar, pipmunstycken, käpp- och
puraply-kryckor samt dessutom tillverkas av dem lim, såpa, gelatin,
blanksvärta, vagnsfett, färgämnen m. m.
Då storföretagen alltid är ur nationalekonomisk synpunkt
fördelaktigare än småföretagen och då det revolutionära proletariatet
icke har ledarekrafter till överlopps, så bör man avgöra huruvida
sådana företag, som på grund av sin litenhet icke är värda att
so-cialiseras, bör slopas — såsom i Ryssland — eller bör de tillåtas
att fortsätta sin verksamhet och, om de det får, bör man då
uppställa några villkor? Frågan kan besvaras .sålunda: De flesta av
de ifrågavarande småföretagen är sådana, att det ur
nationalekonomisk synpunkt icke under några förhållanden kan anses lönande
att hålla dem i gång-, ty av den arbetskraft, som förbrukas i dessa
företag, borde man ovillkorligen erhålla bättre resultat, än vad den
kan lämna i dessa småverkstäder, men då också de produkter, som
tillverkas där, kan vara till nytta för Rädisrepubliken, så är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
