Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framgångar och därmed följande träklom m. m., framkallade
oenighet, som till sina verkningar först och främst medförde
splittring, varigenom samhällena spriddes och medlemmarna bildade
individuella jordbruk; och då inga lagar utgjorde hinder härför,
var givetvis alla i sin fulla rätt. På denna grundval uppstod alltså
bondesamhället, som efter behag satt och ratade kungar,
demokratiskt, som det ursprungligen var till sin innersta kärna.
Men länge skulle icke denna demokrati få vara
allenahär-skande i landet. Så småningom underslog sig de starkare, de, som
en gång (eller deras förfäder) åstadkommit splittringen allt större
ägoområden, nya kadrer av trälar anskaffas genom våld eller
köp, och ’de -smärre, men likväl hittills fria bönderna fick maka
på sig. Klass-samhället- uppstod och därmed börjar vår egentliga
historia. Men också bondeträldomens och klasskampens.
De flesta torde känna de yttre konturerna av detta förlopp.
Här må därför endast konstateras, att medeltidens bonde, som
herreklassen ville aga med järnpiska, förde en bittrare kamp mot
förtryckarna än frihets- och den nyare tidens. Hela denna epok
bildar en enda stor helhet, omfattande ständiga -strider mellan
stormän och bönder, då icke sällan de förra med blodiga huvuden fick
bita i gräset. Men närmare våra dagar, då icke längre svärdet och
muskedundret finge tillhöra bondens eller lantmannens husgeråd,
fördes striden lamare, och alltid stannade herrarna -som segrare
på valplatsen. Man kan näppeligen påträffa ett enda undantag.
Så gick det årtionde efter årtionde, århundrade efter
århundrade, ända fram till 1865, då äntligen den omutliga utvecklingen
själv framtvang ett drägligare valrättssystem till bondeklassens
favör — och från denna tidpunkt begynner dess storm-aktsperiod.
Men likafullt: den bonde, som regerade vår politik fram till
1890-talets början, och hade Karl Ivarsson till spiritus rector närapå
en mansålder, var icke densamma, som klassfränden i våra dagar.
Sextio-, sjuttio- ocli åttiotalets bönder var renodlade
försvarsnihi-lister bland annat. De såg kanhända litet egoistiskt på
samhället och själva ville de njuta största fördelarna, men radikala- var
de framför allt _— och bönder.
Ku har dessa radikalers efterkommande för längesedan krupit
in i herremannens jakett, anlagt dennes politiska uppfattning,
konservatismen, och ser föraktfullt ned på den kämpande
lantarbetar-klassen, som dock synes vara historiskt bestämd att upptaga de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
