Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Vita huset, vill tydligen ha fria händer att i Europa
exploatera, där Wilson icke lyckades ”humanisera”. Business är äter
lösen — liksom världskriget i sitt sista skede blev en kolossal
amerikansk affärsspekulation.
Tidsfrågor äro både massornas trängande krav, deras
samling kring klara, antikapitalistiska program, och
trustkapitalis-mens energiska strävan att bevara och stärka sin makt. Termen
”klasskamp” får en vidgad betydelse inför ett världskapital,
genomträngt av en skendemokrati, som ofta för vilse och avsiktligt
användes för att hindra motståndet mot ett nytt
världsutsugnings-system, vartill grunden som bäst lägges på finansiärers och
borgerliga nationalekonomers allt tätare konferenser. Där är redan
konkurrens om ”återuppbyggandet”. Liberalism och
högersocialism krymper därvid ihop till sentimental fraseologi.
Vem når först i detta ”återuppbyggande” sina rustningars
mål för det sociala kriget, vem genomför först en klarvaken
koncentration av sina krafter — kapitalism eller proletariat? Det är
den stora frågan, som innesluter ett vilje- och medvetenhetsm
o-ment och vars besvarande står till närmaste framtid.
Klasskampen
baserar sig på intressemotsättningarna mellan bourgeoisin och
proletariatet. Dessa motsättningar är lika oförsonliga som mellan
eld och vatten. Envar inser lätt, att det lönar s:g för kapialisten
att låta arbetaren arbeta så länge som möjligt cch ge honom minsta
möjliga lön; för arbetaren gäller det att för minsta möjliga arbete
få mesta möjliga lön. Det. är därför klart, att redan med
uppkomsten av arbetarmassor kampen började för arbetslönens förhöjning
och arbetsdagens förkortande. Denna kamp vart aldrig avbruten
och aldrig helt inställd. Den inskränkte sig emellertid ej till bara
kampen om några öre mer i lön. Överallt däf den kapitalistiska
samhällsordningen utvecklade sig ikem arbetarmassorna till den
övertygelsen, att det blir nödvändigt att göra slut på kapitalismen
själv. Arbetarna började fundera över, hur denna hatade ordning
skulle kunna ersättas med cn rättfärdig, kamratlig arbetsordning.
Så uppstod den kommunistiska rörelsen inom arbetarklassen.
Bucharin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
