Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar om rummet öva samma revolutionerande verkan som
EInstans konception på våra föreställningar om tiden.
Spörsmålet om ljushastigheten står nu vidare i samband med
teorien om rummets (rymdens) hröhning. I sin krokliniga,
accelererade rörelse följa himlakropparne, samtliga rörliga system,
rymdens krökningar, varigenom avvikelserna i fråga, om rörelsebanorna
få -sin förklaring. Massorna ge rumtiden struktur, d. v. s. krakning.
Därur alltings form. Dum existerar icke i och för sig, tid icke i och
för sig, materia icke i och för sig. ”Blott kombinationen rum, tid
ocb materia liar självständig existens”. Det behöver väl icke
sär-tf skilt påpekas, vilka vidder även för det abstrakta tänkandet som
härmed öppna sig, och det är kanske icke nr vägen att här påpeka,
hurusom Descartes filosofi förankrades hos Descartes,
matematikern, som med en viss reservation accepterade det på hans tid
segrande Kopernikanska systemet. Vi få kanske uppleva ett
parallel-1‘all i och med den Einsteinska teoriens verkningar.
Alltet är sammansatt av världspunkter, de ”rörliga systemen”
med var sin ”tid”; alltet är ”ett /yrdimensionalt kontinuum” i
och genom tiden, som, beroende på världsrummets krakning,
förändrar de övriga tre dimensionerna, längd, bredd och höjd. Av
krakningen påverkas kropparnas form. Utan att vi märka det
deformeras | även de å dem befintliga mätningsinstrumenten. Fjärran ses
kloten utdragna till ellipsoider, och deras räta, stabila axlar ringla
sig. Alldenstund då även linjerna i ett spektrum måste förskjuta
sig, förändras även med spektrallinjerna färgvalörerna. Gult hos
oss blir rött på ett s-olavståud. Så rubba Einsteins hypoteser det
sista fixa och orörliga i vår gamla världsbild — liksom en kosmisk
spegling av de oerhörda förändringarne i vår modärna för fly
tt-ningiSteknik.
Slutligen: Den Einsteinska krökningshypotesen har givit
förklaringen till ”oregelbundenheter” i Merkurius’ rörelse, när
planeten befinner sig på sitt närmaste avstånd från solen, och har fatt sin
bekräftelse vid 1919 års iakttagelser av solförmörkelsen i Brasilien.
En solranden vidsnuddande ljusstråle böjdes då ur sin bana 1,7
bägsekund; det förklaras nu därav att värklen är sfärisk. Det finns
inga absolut räta linjer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
