Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRIFTSFÖRFATTNING-
Av JOSEF BELINA
.Efter och jämte den politiska den ekonomiska demokratin: det
blir och måste vara den fackliga kampens närmaste
framtidsupp-gift. Arbetarna har ju redan länge i kraft av sin organisation
utövat ett visst inflytande på företagets gång, tillkämpat sig
representation till sina intressens skydd genom institutionen av
ombudsmän. Visserligen var de i flesta fall inte erkända, bara tålda,
företagaren fördrog dem emedan han inte kunde annat. Detta
betingade att endast de företag som förfogade över en stark
organisation, även hade inflytelserika företrädare, medan så ej var fallet
i de mindre kraftigt organiserade. Därigenom uppstod även här
denna växelverkan, som vi känner till på lönestridernas område:
företagen med ogynnsamma betingelser hindrade de mer
framskridna att gå än längre i sina erövringar; att slå sig till en ännu
större medbestämmanderätt i företaget. Därför är det lätt
begripligt att arbetarna i de genom krigets utgång revolutionerade
länderna hade ett sto.rt intresse av att låta lagligt fastställa ombuds^
mannainstitutionen, varvid självklart tillerkändes dem ännu större
befogenhet genom de nyskapade driftsråden.
Även i den tjeckoslovakiska republiken har arbetarna följt
dessa riktningar och fordrar enträget skapandet av en
driftsråds-lag. Den befiner sig redan i utarbetning genom ministeriet för
sociala ärenden, en del därav är förverkligad i lagen om revier och
gruvråden. Dock föregripande den lagliga regleringen, har
arbetarna i ömsesidig överenskommelse med företagarna ställt
om-budsmannasystemet på en mycket fastare grundval, än detta
någonsin var fallet, varken före kriget eller under detsamma. I en
dagordning för fabriksutskctten, som är giltig för alla medlemmar av
de. tjeckiska maskinindustriellas förbund, vilket omfattar 65 av
de störs,ta firmorna, med c:a 40,000 arbetare, utvecklas som följer
dessa utskotts uppgifter:
Utskottet åligger att förmedla mellan arbetarna och
förvaltningen, att mottaga arbetarnas önskningar och klagomål i följa,r.de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
