Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom Järnvägsmännens nationalförbund och Maskinarbetarnas
förenade förbund. Nationellt sett finner rörelsen sitt uttryck i
irländska fackföreningskongressen, lokalt återigen gör den sig
gällande genom förvärvsråd (Trades Councils), sammansatta av
representanter frän de enskilda distriktsförbunden. Den mest
inflytelserika organisationen är Transport- ocli
HjälparbetärfÖrbun-det (I. T. & Gr. \V. P.), som nn räknar 120,000 medlemmar.
Förbundet var ursprungligen uppbyggt enligt industriprincipen.
Ehuru det i början var numerärt obetydligt och dess verksamhet
inskränkte sig till de stora städerna, gjorde förbundet med
utomordentligt gott resultat bruk av mass- och sympatistrejken.
Samtidigt bedrev det nästan oavlåtligt revolutionär propaganda.
Efter upproret, som kostade förbundet två av dess bästa
ledare och sedan det börjat öka sitt medlemstal utan inval,
försvann förbundets revolutionära åskådningar allt mer. Eör
närvarande har det urartat till en federation med byråkratiska
och starkt centralistiska tendenser. Medlemmarna är till största
delen icke yrkesutbildade arbetare, endast ett visst antal tillhör
fackföreningarna. Förbundet har icke hållit jämna steg med
industriprincipens utveckling och kan därför lätt bli ett
klumpigt och odugligt vapen för proletariatet i kampen mot
främmande imperialism och hänsynslös kapitalism.
Största delen av förbundets medlemmar utgöres i detta
ögonblick av fattiga bönder och jordbruksarbetare, som inte är ense
med industriarbetarna och som inte vill tillåta, att
industriarbetarna ska ha företräde. Man kan heller inte undgå att märka,
att lantproletariatets organisationer som sådana var ett kolossalt
verk, som bidragit att skapa ett slags klassmedvetande.
Vad organisationens form och handlingskraft angår, som
visat sig ur stånd att tillräckligt förbereda lantarbetarna till
att fylla sin uppgift, har det hänvisats till, att förbundet aldrig
ställt som sin uppgift att slå broar över klyftan mellan
lant-och industriproletariat.
Då atmosfären på Irland i allmänhet är nationalistiskt
revolutionär, uppvisar Irländska transportarbetarförbundet och
fackföreningarna en mycket starkare kamp-anda än motsvarande
engelska organisationer, som de ursprungligen hade till förebild.
Hand i hand med nationalisterna bröt irländska arbetarrörelsen
år 1918 ned lagen om allmänna värnplikten. Den 1 mars 1919
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
