Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rika en stor fraktflotta. Åt öster har amerikansk handelspolitik
en vänlig uppsyn, åt väster däremot i Stilla havet och Östasien
rynkar yankeen av handelspolitiska skäl pannan mot den smarte
japanska konkurrenten.
Amerika vill giva Europa nya krediter, om blott
förhållandena bli säkra och stabila, men tillsvidare har Pariskonferensen
genom sina fordringars vanvett omintetgjort alla förhoppningar
om snar hjälp från detta håll.
Mot vad som ursprungligen antogs har Londonkonferensen
ställt först på dagordningen Orientfrågorna. Det beror sannolikt
därpå, att man vill ha tid på sig för att under hand få fram en
fast och orubblig fransk-engelsk ståndpunkt till
skadeståndskravet; därvid kan tänkas, att man även särskilt vill känna det
oberäkneliga Amerika på pulsen vid presidentskiftet. Regleringen
av förhållandena i Orienten tager f. ö. säkerligen mycken tid i
anspråk. Utom Konstantin-krånglet i Grekland, varvid den
landsflyktige Yenizelos väl låter några minor springa, har man att
taga befattning med gränsregleringar, de olika folkens inre
förhållanden, stormaktsmandatens tillämpning på områdena,
Sovjetrepublikens roll i Kaukasus m. m. Allt i Orienten befinner
sig i ett tillstånd av flytande, glödande lava. Endast de försök,
som komma att göras för att ordna förhållandet mellan de två
turkiska regeringarne i Angora och Konstantinouel, varom
Ententen måste vara angelägen för att hindra Rådsryssland att till
sin prestige i Kaukasus och Persien lägga ökat inflytande i
Mindre Asien, torde kräva långvariga förhandlingar. Åt sydöst —
våldsbrandens ursprungliga härd — koncentreras nu intresset. I
samma mån synas Östersjöfrågorna trängas i bakgrunden. Det
har blivit märkligt tyst om Ålandsfrågan, medan de baltiska
småstaterna kunna fägna sig åt att nu bli erkäna även av
”segermakterna”, deras ursprungliga skyddsherrar.
Virrvarret växer emellertid. Arbetslöshet och
produktions-stockning i England tvingar Lloyd George att klaga över abnorm
konkurrens från utlandets sida, ej minst från Tyskland. Fransk
industri är rädd för tysk konkurrens. Båda länderna ha satt sig i
sina egna segerfreders skruvstäd. För att framkalla en konstlad
fördyring av de tyska exportvarorna och därmed försvaga deras
ställning i marknadstävlan vill man lägga den extra avgälden på
dem, fastän man därmed samtidigt försvagar Tysklands skuldbetal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
