Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den politiker, som ej sätter sig in i det, är en fuskare i facket.
Och revolutionen är klasskampens kulmination, och den
arbetarpolitiker, som underlåter att upplysa arbetarna om vad då —
o m det skulle gå löst — är att göra, han begår en svår
under-låtenhetssynd, liksom det är bedrägeri då han inbillar dem att
man högst sannolikt inte behöver räkna med ett utbrott.
Och det är just denna högersocialistiska grundsyn på det
revolutionära problemet, som kräver mest blod. Ty att ej ha
förberett arbetarna på en taktik, som (det medger Möller et
con-sortes själva) åtminstone kan behövas, det hämnar sig blodigt
då det oundvikliga kommer.
Yad har Sverges högersocialister gjort för att inför Sverges
arbetare klargöra en eventuell revolutionär situation? Positivt
intet. Men desto mera negativt, rent kontrarevolutionärt. De
har varit de ivrigaste att klandra de bolsjevistiska metoderna,
smutskasta den ryska revolutionen. Att varna arbetarna: Så ska
ni inte göra!
Låt oss se lite närmare till, hur en av svenska
högersocialisterna ledd arbetarklass står inför en revolutionär situation!
1. Organisationen bör ej anpassas efter en eventuell
revolution — alltså finns det ingen armé, då fienden anfaller.
2. Om arbetarna ändå kommer till makten, så får brutala
medel inte brukas: typograferna måste sätta vilka
kontrarevolutionära tidningar som helst, upprorsstiftare, mordbrännare,
lönnmördare och fiendens spioner får ej antastas och under inga som
helst omständigheter skjutas.
4. Arbetsplikt får inte påbjudas borgare och överhuvud
taget lättingar av olika klasser — det ska vara ”frihet” till lättja.
5. Ingenjörer,, kontorister, lärare, yrkeslärda grupper får
strejka och sabotera efter behag — arbetarmakten får inte
”förtrycka” och ”tvinga”.
6. Ingen röd armé och ingen avväpning av borgarna —
frihet och demokrati!
7. Ingen expropriation av palatsen — arbetarna ska bo
lika uselt som förut.
8. Kapitalisterna ska få pengar för de socialiserade
fabrikerna för att inte behöva arbeta. O. s. v.
Så blir läget, då en dag — en ganska avlägsen dag —
Bran-ting och Möller ”nödgas att frambesvärja revolutionens stormar”.
Detta är vad arbetarna inte får göra. A^ad de får och bör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
