Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständiga utmaningar mot den officiella och partiofficiella
konventionalismen, gentemot vilken han älskade att ställa till
skandal •—• hela denna kätterska verksamhet, som bragte honom i
harnesk med det kapitalistiska samhället och alla dess partier,
gjorde honom å andra sidan till en naturlig bundsförvant till den
röda ungdomen och dess kamp för en revolutionär orientering
inom den gamla socialdemokratin. Men de teoretiska
utgångspunkterna var likväl vitt skilda. Medan ungdomsförDundets
opposition utgick från den marxistiska uppfattningen om
klasskampens tilltagande skärpa och krävde som komplement till den
parlamentariska verksamheten utomparlamentariska massaktioner,
så bottnade Lindhagens opposition i en rent idealistisk
historieuppfattning, där det främst gäller icke klasskamp utan en
moralisk och ideell påverkan på alla människor i önskad riktning,
en uppfostran av karaktärerna och en humanisering av
tänkesätten. Det gjordes nu i 1917 års socialdemokratiska
vänsterprogram ett försök att förena dessa olika grundåskådningar. Kring
det nya partiet fylkade sig sedan å ena sidan de mest
klassmedvetna industriarbetarna, särskilt ungdomen, å andra sidan av
Lindhagen påverkade småbönder och småborgare av
demokratiskt-ideell läggning, vidare en del pacifister och nykterhetsvänner,
som i partiet såg ett parti för sina specialkrav, och slutligen
diverse missnöjda element, som av taktiska eller personliga
anledningar vände det gamla partiet ryggen, t. ex. en Erik Hedén,
som en tillfällig situation råkade kasta över åt en sida, där han
egentligen icke alls hörde hemma. Huvudsakligen missnöje med
det gamla partiets program och taktik i militärfrågan var det väl
även, som föranledde en Vennerström och andra med honom
liktänkande riksdagsmän att gå med vid starten av vänsterpartiet.
Partiet hade sålunda från början ingen gemensam teoretisk
grundval, som förenade dess skilda element. Men utan en klar
socialistisk teori som ledstjärna och rättesnöre måste också
partiets politik bli vacklande och förd på olika linjer utan
enhetlighet. Ja, när partiet till på köpet gav sig särskilda grundlagar,
som vid sidan av en hel del förträffliga bestämmelser även
garanterade för en var rätten att tala och handla efter eget skön
utan hänsyn till partiet eller partibeslut, så är det tydligt att
så småningom ett allt ohållbarare tillstånd skulle uppkomma.
Redan 1918 kom de första brytningarna med Lindhagen.
De yppade sig först vid det medlarvärv i det finska inbördeskri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
