Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ SLAGS OMDÖMEN
Av JULIUS LENGYEL
Det är frågan om bedömandet av den
kapitalistiskt-ekono-miska ställningen. Om kapitalismens ekonomiska system är i
stånd att pånvttfödas, att tillfriskna, när de sår, som
kapitalismen — i den största kris den historiskt hittills har genomlevt, i
världskriget — självt tillfogat sig, redan befinner sig i
tillfrisknandets stadium, och detta tillfrisknande lovar bli varaktigt, då
kan proletariatet icke hoppas att kapitalismens återupplevande
organism ska kunna ödeläggas i en handvändning, då måste
proletariatet förbereda sig på en kamp för sin tillvaro inom denna
organism — det måste följa socialdemokratiens metoder. Men om
kapitalismen blir mer och mer förkommen och därigenom
störtar proletariatet, slavklassen, i ständigt större elände, då är
det proletariatets plikt att under hård kamp utmatta den
förkomna ständigt svagare bourgeoisin och sända den åt tanders ju
förr dess hellre. Detta är den målmedvetna delens av
proletariatet plikt, som icke vill lata sig tillsamman med de lata och
förhatade förtryckarna utan som river sig loss från det
mördande famntaget och med en förtvivlans kraftansträngning
sliter sig fri och följer de bolsjevistiska kommunisternas exempel.
Den del av socialdemokratien, de oavhängiga, som ännu
predikar klasskampen, förklarar att kapitalismen är i stånd att
pånyttfödas och tillfriskna. De förkunnar, att
kapitalismens återuppbyggan d e ligger i proletariatets
intresse, de uppfordrar proletariatet till att kraftigt understödja
återuppbyggandet — de agiterar övergångsvis för
”arbetsgemenskap”, d. v. s. ekonomiskt samarbete med bourgeoisin. Yad
är således skillnaden mellan de ”oavhängiga” och den andra
Internationalens socialdemokrater — mellan Kunfi och Garami,
Hilferding och Scheidemann, Longuet och Renaudel, mellan Bauer
och Renner? Den revolutionära frasen! Och därför
att det icke finns någon annan skillnad, kan också Longuet
och Renaudel. Bauer och Ränner samarbeta i ett parti, därför är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
