Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullkomligt riktig beträffande det kapitalistiska
samhället. Det är blott frågan om det gäller ”tidlösa” lagar över
samhälleligt levande människor över huvud, eler det blott gäller
det kapitalistiska samhällets och ekonomiens lagar. Marx och
Engels har endast antydningsvis yttrat sig om dessa saker. Man
kan anta, att vid viktiga ställen använda uttryck, som det
berömda ”språnget ur nödvändighetens rike in i frihetens”, för dem var
mer än blotta bilder och talesätt. Även deras ofta upprepade
påstående, att den ekonomiska och samhälleliga vetenskapens
utsago icke kan göra anspråk på överhistorisk giltighet, men endast
gälla för bestämda perioder, att de är bestämda samhälleliga
tillstånds självinsikt, således utsagor över dessa icke bara i objektiv
men även i subjektiv mening, synes mig bilda en väsentlig
beståndsdel av deras lära. (Historischer Materialismus als
”Jdeo-logie” des Proletariats.*)
Det går alltså icke an att förutsätta samma struktur i
förhållandet mellan ekonomi och ideologi (åter i ordets
vidsträcktaste mening) för proletariatets herravälde som för kapitalismens
tidsålder; då denna övergång från ”nödvändighet” till ”frihet”
ej heller under några omständigheter kan vara en plötslig och
oförmedlad akt, ingenting som kommer med ens, utan endast kan
vara en process, vars revolutionära krisartade karaktär mycket
träffande av Engels betecknas med ordet ”språng” — blir blott
spörsmålet: när, var och under vilka betingelser och i vad mån
inträder detta ”språnget in i frihetens rike”? Svaret på denna
fråga, vilken, som nästan alla frågor av genomgripande teoretisk
betydelse, nästan aldrig blivit uppställd, är av största pra
k-tiska betydelse för bestämmandet av den kommunistiska
taktiken. Ty om begynnelsen till denna process kommer redan
under perioden för kapitalismens sista kris, måste det ur detta
teoretiska ställningstagande dragas de mest vittgående taktiska
slutsatser. Och vi är tvungna till detta ställningstagande. Icke
blott rent teoretiska överväganden, vilka låter det synas
omöjligt, att friheten, befrielsen från nödvändigheten kan uppfattas
som gratia irrestibilia, som en skänk av ödet, som vid slutet av
den mekaniskt-automatiskt förda kampen oförtjänt faller oss i
skötet, utan även ett rent sakligt betraktande av dessa strider och
den miljö, i vilken de avspeglar sig, tvingar oss med nödvändighet
* Elend der Philosophie 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
