Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men ännu är det en utopi. För att lösa den knuten fordras en
oerhörd apparat, nlen man bör sträva dithän. Därav följer doek
icke, att de artiklar som avhandlar kommunismens väsen och
icke kan skrivas i en för alla tillgänglig form, ej ska skrivas.
Meningen är endast den, att man inte ska förväxla den
kommunistiska pressens olika uppgifter och göra det hela till ett
virr-varr. Här blir det skrivare och läsare, som i fördomsfritt
samarbete ska röja undan svårigheterna. Framdragandet av
läsaren till medverkan i pressen är ett viktigt medel. I detta
hänseende kan tjäna som exempel och mönster förut nämnda
Ober-schlesische Kote Fahne, den utomordentligt redigerade
kommunistiska bondetidningen La Voix Paysanne samt de i Ordine
Nuovo av arbetare författade artiklarna över utvecklingsgången
av förhållandena inom fabrikerna. Dessa lärorika försök med
att åtminstone tidvis skifta roller förkortar distansen mellan
kommunistisk läsare och skriftställare.
Kvar står den frågan, som till sin praktiska lösning är den
svåraste enär den utgör grundförutsättningen för hittills
analyserade och kommande reformer: vem ska skriva den
kommunistiska pressen?
Den kapitalistiska pressen skrives av journalister. Frågan
är nu, om även den kommunistiska pressen ska i fortsättningen
skrivas av journalister? Svaret lyder: det finnes inga
kommunistiska journalister eller det skulle åtminstone inte finnas sådana.
Journalisten som specialist motsäger vad i första delen sagts
om den kapitalistiska samhällsordningen, och om den
kommunistiska rörelsen i oförändrat skick övertager den journalistiska
institutionen övertager den därmed en stor del av den
kapitalistiska ideologien. Vår press är, som ovän sagts, endast ett
medel i den kommunistiska klasskampen och, då den inte är skild
från .denna utan står i intimaste växelverkan med denna, har
en journalist-specialist inget som helst existensberättigande i
denna rörelse. Den kommunistiska pressen måste vara skriven,
inte av journalister-partimedlemmar utan av partimedlemmar
som kan skriva. Blott på detta sätt kan den faran hållas
borta, som ligger i att journalistiken i den kommunistiska
rörelsen blir en självständig och isolerad makt, vilket skett i den
kapitalistiska samhällsordningen. Att denna fara icke är ett tomt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
