Amerikas Förenta Stater / 74 (1893) Author: Konni Zilliacus Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Inbördes kriget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den östra s. b. Potamacarmen hade häller icke varit ovärksam
under 1862 års kampanj. Dess ledare och öfverbefälhafvare,
McClellan, tågade från fort Monroe vid Potomacflodens mynning,
dit hans armö af etthundratusen man blifvit forslad i fartyg från
lägret utanför Washington, mot de konfedererades hufvudstad,
Eichmond, och kom efter åtskilliga skarpa fäktningar så nära denna
stad att hans armé var inom synhåll af dess torn och spiror.
Men general Johnston, en af sydstaternas skickligaste och
djärf-vaste befalhafvare, var icke den som utan vidare lät
konfederations-hufvudstaden falla i unionisternas händer. Han sände den
hänsynslöst tappre, men på samma gång lugne och besinningsfulle
general Stonewall Jackson med en armékår mot Washington för att
tvinga McClellan att skynda till unionshufvudstadens skydd.

Robert Lee, sydstaternas general.

Till en del lyckades planen, ty om också McClellan icke
o-medelbart skyndade till Washington gjorde dock Jacksons tåg
ditåt det omöjligt för
unionsrege-ringen att sända till
Potomacar-mén de förstärkningar dess
befäl-hafvare väntade, och då han fick
underrättelse om fiendens tåg mot
unionsliufvudstaden beslöt han att
draga sig längre bort från
Eichmond, närmare sin
operationsbas, därifrån han i nödfall kunde
retirera sjöledes. Flera lika
blodiga som resultatlösa bataljer
fö-reföllo under denna reträtt.
IJni-onsarmén vann flera framgångar,
men genom dess befälhafvares
oförklarliga tröghet gingo
frukterna däraf förlorade och sålunda
lyckades general Lee, hvilken, sedan Johnston i en af de första
bataljerna blifvit illa sårad, öfvertagit befälet öfver den
konfede-rerade armén, upphäfva belägringen af Eichmond ehuru hans
trupper voro betydligt underlägsna i antal. Det korta men
förfärligt blodiga fälttåget hade kostat minst fyratiotusen man utan
att medföra något resultat af större vikt.

Krigsskådeplatsen i östern blef nu förflyttad längre norrut.
General Lee, med Stonewall Jackson såsom sin närmaste man,
dref unioustrupperna tillbaka mot Washington och öfvcrgick
slutligen den 5:te September Potomacfloden. Men McClellan hade nu
fått tid på sig att samla armén och tvingade Lee till bataljen vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>