Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Tiden intill 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i det själfständighetsifrarna erbjödo hertig Karl, konungens
broder, Finlands storfurstekrona; men hertigen måtte insett
huru omöjlig planen i själfva värket skulle varit att utföra och
afböjde anbudet. Sprengtporten kände sig så missnöjd med
utgången och antagligen äfven så pass komprometterad, att
han ånyo begaf sig utomlands och efter längre uppehåll bland
annat i Haag år 1787 styrde sina fjät till S:t Petersburg, där
han af Katarina II mottogs med stor utmärkelse och anställdes
i statstjänst.
Följande år utbröt krig mellan Ryssland och Turkiet, och
då ansåg Gustaf HI tillfället lägligt att söka återvinna hvad
Sverige genom flera föregående fredsslut förlorat till den ryska
grannen. Utan att rätta sig efter den statsförfattning han
själf uppgjort och med maktspråk promulgerat, förklarade han
utan riksdagens hörande krig och begaf sig själf till gränsen
för att i egen person leda krigföringen. I början af kriget
vunno de svenska vapnen inga framgångar, och detta, jämte
förbittringen öfver den grundlagsvidriga krigsförklaringen, bragte
det sedan lång tid jäsande missnöjet att taga sig uttryck i
och genom det beryktade Anjala-förbundet. Officerarna vid
de trupper, som kommenderades af generalen, baron Karl
Gustaf Armfelt, en farbroder till Gustaf DI:s vän och
gunstling, den senare om Finland högt förtjänte Gustaf Maurits
Armfelt, sammanslöto sig under major Jägerhoms ledning för
att på sått eller annat genomdrifva en snar afslutning af det
grundlagsstridigt påbegynta kriget. För detta ändamål beslöt
man bakom konungens rygg inleda fredsunderhandlingar med
Rysslands herskarinna. Jägerhorn afsändes till S:t Petersburg
med en till Katarina riktad skrifvelse, däri fredsförslag
framställdes och tillika det hopp uttalades att hon måtte
återskänka Finland det område, som genom freden i Åbo 1743
förlorats. Jägerhorn blef nådigt emottagen och företog sig på
egen hand — möjligen med några få medkonspiratörers
be-gifvande — att utsträcka underhandlingarna vida längre än
skrifvelsen till kejsarinnan antydde. Han föreslog att Katarina
skulle återupptaga och till utförande bringa kejsarinnan Elisabeths
i den tidigare nämnda proklamationen af 1742 framkastade plan
att af Finland bilda en själfständig stat. Jägerhoms förslag
understöddes på det varmaste af Sprengtporten, men rönte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
