Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Tiden intill 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välförtjänta straffet, och Gustaf Ht vann ökade sympatier i
samma män som kunskapeq om de misslyckade stämplingama
spriddes och oviljan mot deras upphofsmän blef allmännare
och starkare i Finland och Sverige.
Konungen begagnade sig också omedelbart af den för*
ändrade stämningen, främst för att på riksdagen genom*
drifva antagandet af Förenings* och Säkerhetsakten af den
3:dje april 1789, hvilken i många afseenden inskränkte och
begränsade de rättigheter regeringsformen af 1772 inrymt
ständerna. Konungamakten blef genom denna reform betydligt
utvidgad utan att Gustafs popularitet därigenom led någon
minskning hos massan af folket, som ingalunda sympatiserade
med de missnöjda herrarna, utan tvärtom med tillfredsställelse
hälsade inskränkningen af dessas inflytande. Till denna för
konungen gynnsamma stämning bidrog äfven den
omständigheten att krigslyckan i Finland vändt sig till de svenska vapnens
förmån. Segern vid Svensksund och några framgångsrika
drabbningar till lands gjorde att Gustaf IG den 19:e augusti kunde
sluta freden i Wärälä, utan förlust af annat än de millioner
krigföringen kostat.
Mindre än två år därefter utmynnade emellertid det starka
missnöje, utvidgningen af konungamakten i en del kretsar väckt,
i mordet på Gustaf FH, som efterträddes af sin son Gustaf
IV Adolf. Under dennes minderårighet handhades styrelsen
af en förmyndareregering, ledd af hertig Karl, den omyndige
konungens farbroder. Gustaf IV Adolf visade omedelbart efter
sitt tillträde till regeringen sådana prof på inskränkthet, envishet
och själföfverskattning, att man allmänt, så i Sverige som i
Finland, började hysa farhågor för den ovissa framtid de
väldiga omhvälfningama i det öfriga Europa ställde i utsikt. I
Finland kunde man icke undgå att under sådana
omständigheter sysselsätta sig med den gamla tanken om landets
lösslitande från Sverige och själfständighet, såvida världspolitiken
komme att inveckla det styckade fosterlandet i ytterligare krig.
Man kunde knappast dölja för sig att Sverige numera saknade
förmåga att försvara den återstående delen af Finland, men
till något annat än bekymrade tankar på framtidens möjligheter
kom det icke under åren ända till mötet mellan Napoleon
och kejsar Alexander I, som 1801 uppstigit på Rysslands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
