Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Finland under Alexander I och Nikolai I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för offentligheten, utan tvärtom i sekreta dokument delgifvits
hans egna ämbetsmän. Ytterst viktigt i detta hänseende är
ett reskript, som af kejsaren kort efter valet af marskalk
Bernadotte till svensk tronföljare afläts till dåvarande
generalguvernören i Finland, friherre, senare grefve Steinheil, och
hvilket reskript finnes aftryckt i en af rysk man utgifven
samling »historiskt material». Däri talar kejsaren om det genom
den franska marskalkens val i viss mån förändrade sakläget
och om den politik, som borde följas för att icke detta sakläge
skulle invärka på de ännu icke stabila förhållandena i Finland.
Och för att fullt klargöra för generalguvernören, högsta maktens
representant, sin åsikt om Finlands ställning, säger kejsaren i
mom. 4 af reskriptet:
»Vid ordnandet af Finlands förhållanden har Min afsikt
varit, att gifva detta folk politisk tillvaro; så, att det icke må
anse sig såsom af Ryssland eröfradt, utan såsom förbundet med
detsamma genom sin egen uppenbara fördel: därför:
1) Hafva icke allenast dess borgerliga, utan också dess
politiska lagar bibehållits. *)
De redan anförda utdragen ur statsdokument äro tillräckliga
såsom bevis därför, att ingen, som icke till den grad är
uppfylld af hat och illvilja, att han låter förmå sig att gå ända
till uppenbar förfalskning af historiska ord och handlingar, kan
förneka Finlands rätt till en egen statlig tillvaro, grundad på
det fullt konstitutionella aftal Alexander I på landtdagen i Borgå
år 1809 ingick med Finlands Ständer.
Sina principer ådagalade kejsar Alexander för öfrigt äfven
gentemot Polen, där han återupprättade konungadömet på
konstitutionell grund, samt ytterligare beträffande Finland genom
sin vid olika tillfällen oförtydbart uttalade afsikt att låta
samman-fatta de finska grundlagarnas bestämningar till ett helt, till en
formell konstitution, att föreläggas en ny finsk landtdag till
pröfning och fastställande.
Orsaken, hvarför denna afsikt icke kom till utförande, har
aldrig blifvit till fullo utredd. Amtagligen var det dels den
starkt reaktionära riktning, som blef rådande i Europa efter
Napoleons fall, dels en del ståmplingar inom hans eget rike,
*) Kursiveringarna af oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
