Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Händelserna sedan början af 1899 - I. Militärfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I den ena, som skulle utlåta sig om det redan i grundlag
bestämda sättet for frågans handläggning, sutto, under den
beryktade Pobedonostseffs ordförandeskap, idel ryssar, så
när som på Finlands tjänstförrättande
ministerstatssekreterare, general Victor Procopé. Den ryska majoriteten i
denna komité enade sig slutligen om åsikten att frågan i
dess helhet borde hänskjutas till landtdagen och uppgjorde
i enlighet därmed sitt förslag, som icke fullt öfverensstämde
med krigsministerns mening, utan gick en i viss mån
mindre lagvidrig medelväg. Men på samma gång var
detta komiténs utlåtande affattadt i så sväfvande ordalag,
att general Procopé fann sig föranlåten att däremot
inlägga en reservation, hvilken på samma gång som
utlåtandet föredrogs för monarken. Och denne skref “jag
stadfaster" på dokumentet, som inrymde både
komitéför-slaget och reservationen, utan någon antydan om
hvilket-dera utlåtandet stadfastelsen gällde.
Ärendet föredrogs för monarken af prokuratom i
heliga synoden Pobedonostseff, något som i och för sig
var ett lagbrott, mot hvilket general Procopé dock icke
hade energi nog att inlägga protest. Först därefter
öfver-lämnades komitéförslaget till Finlands senat, den
myndighet, som lagenligt till först bort handlägga detsamma, och
då åtföljdes öfverlämnandet af en befallning till senaten
att lägga den ryska komiténs förslag till grund för sitt
utlåtande. Härvid är att märka att den Pobedonostseffska
komitén i själfva värket endast utarbetat ingressen till
vämepliktspropositionen, medan dennas hufvudsakliga
innehåll, eller det nya vämepliktsförslaget, utgjordes af det
förslag, som uppgjorts af de i det föregående nämda, år
1897 upplösta, s. k. aDandevilleskaa komitéema, mot
hvilkas förslag de finska medlemmarna reserverat sig. Då
den finska senaten, till följd af befallningen att på ’basen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
