Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Händelserna sedan början af 1899 - II. Februarimanifestet och dess promulgation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
således — enligt deras åsikt, som talade for promulgation
(publikation) — icke någon annan utväg än att begära
sitt afsked. Men vore senaten berättigad att lämna ur
sikte följderna for landet af ett dylikt förfarande, for så
vidt dessa följder kunde med någon sannolikhet beräknas,
frågade man. Och svaret, afgifvet af dem, som frågat,
lydde: Nej, ingalunda, då följderna otvifvelaktigt komme
att blifva ödesdigra. Finlands ställning var ju för tiden
ytterst brydsam, framhölls det vidare; på alla
inflytelserika håll i Ryssland var stämningen mot vårt land
fientlig, där väntade man blott på att vi genom någon åtgärd
af opposition skulle gifva vederbörande en skenbart laglig
anledning att inskrida med fullt våld och med ens beröfva
Finland alla dess rättigheter och privilegier. En af
senaten framställd promulgationsvägran skulle åtminstone i
ryska ögon framstå såsom en handling af revolt och
senatens afgång in corpore skulle till en böljan och för
oberäknelig framtid lägga den högsta administrationen i händerna på
generalguvernören eller hans lydiga tjänare och sedermera
småningom äfven medföra den öfriga tjänstemannakårens
förryskning. Ett förfarande i angifven riktning från senatens
sida läte försvara sig först i fall en lag, afsedd att tillämpas
af finska myndigheter, emanerade i en form, stridande mot
ständerbeslut i saken. Då kunde och borde senaten, sålunda
forsökande äfven en sista, förtviflad kraftåtgärd, afgå in
corpore. Men så långt ansåg man det ännu icke kommet.
Ytterligare framhölls af samma medlemmar af
majoriteten att senaten endast vore ett kollegium af tjänstemän
med vidsträckt befogenhet, visserligen i dagligt tal, men
utan tillräcklig grund, kallad H. M:ts finska rådskammare,
och ingalunda att likställas med det förra svenska Riksens
Råd eller med de i länder med rent parlamentariskt
styrelsesätt förekommande ansvariga ministärer med rättighet och
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
