Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Urtima landtdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domstolsutslag. G-rundlagsenligt ära “domare i högre
och lägre rätter samt alla mindre tjänstemän, som ej inne*
hafVa tromans värdighet, eller taga del i landtregeringen“
försäkrade om att icke “utan laga ransakning och dom,
enligt lag och krigsartiklar, sina ämbeten forlustige varda.u
Strafflagen för finska militären, som ersatt krigsartiklama,
känner lika litet som finsk lag öfverhufvud till
officers-domstolsinstitutionen, och enligt militärstrafflagen kunna ej
häller officerare i disciplinär ordning skiljas från tjänsten.
Propositionerna beröra äfven så till vida grundlag, att
flere af de stadganden i gällande vämepliktslag, hvilka
ega grundlagshälgd, eller 2 §, 2 mom. af 127 § och
bestämningen i 121 § om högsta fredsnumerären sakna sin
motsvarighet i förslaget till vämepliktslag och icke häller
återfinnas i förslaget till förordning angående de finska
truppernas organisation och förvaltning. För innebörden
af dessa uteslutningar redogör lagutskottet ingående och
lämnar en utredning af frågan om ständernas
själfbeskattningsrätt, hvilken, såsom ofvan antydts, i bilagorna till
propositionen förnekas.
Stridande mot Finlands statsförfattning vore det att,
såsom i de till ständernas behandling öfverlämnade
lagförslagen skett, i finsk lag införa föreskrift därom att
beträffande någon viss fråga kejsaredömets lagstiftning skall
lända till efterrättelse. Finlands grundlagsenliga rätt att
utgöra ett särskildt lagstiftningsområde skulle härigenom
lida ett svårt intrång.
Tredje afdelningen af lagutskottets betänkande
behandlar “ständernas rätt att deltaga i lagstiftningen
angående värneplikten“. Efter att främst hafva ådagalagt
giltigheten af 1772 års Regeringsform samt 1789 års
Förenings- och Säkerhetsakt såsom Finlands grundlagar,
visar utskottet att den lagstiftningsrätt, som regeringsfor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
