Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Rättvisligen skulle jag bort få mera betaldt
för min extra längd, som gjorde annonserna så myc.
ket bättre synliga, fortsatte han om ett ögonblick med
ett löje, som icke var ljuft — men det fick jag inte
och när veckan var slut hade jag därför inte mera i
behåll än till bröd för tre dagar. De därpå följande
två lefde jag på bara vatten och den sjette gick jag
tillbaka till den tyska ölkrogen och frågade värden
om han kunde gifva mig något att göra för maten.
Frun låg lyckligtvis i barnsäng, så att jag kunde
användas, fick tvätta diskar, sopa krogen och däremellan
skjuta de två näst yngsta barnen — de hade åtta —
upp och ned på gångbanan utanför i en barnvagn.
Ungarna skulle ha frisk luft, gudbevars!
Den gången skrattade vi ordentligt. Tanken på
den sex och en half fot långa El Diablo-kaptenen
skjutande en vagn med två skrikiga ungar var
oemotståndlig. Han såg sig högst allvarsamt omkring.
— Ja, inte sant? det låter ju komiskt så här på
afstånd. Men då fick jag inte syn på den lustiga
sidan däraf. . . och inte af disktvättandet häller, hvad
det beträffar. Höll ändå ut med det så länge
värdinnan låg för ankar, fast jag inte såg till stort annan
föda än korf. . . och den var sådan, att jag småningom
började känna mig frestad att morra åt hvar hund
jag mötte på gatan.
— Det var min husbonde, som en dag rådde
mig att gå till Castle Garden och blanda mig bland
nyanlända invandrare. Där funnos alltid värfvare, som
ej voro nogräknade med hvad slags folk de fingo tag
på, påstod kan . . . ansåg väl inte mitt arbete vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
