Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— »Häng den fan!» föreslog en, och åtskilliga
andra instämde.
— »Min egen tanke», sade John — »de som
rösta för hängning, räcka upp händerna!»
— Alla röstade naturligtvis för hängning, John
bara flinade åt mina invändningar, och så tågade vi
i väg mot skogsbrynet i det grannaste månsken man
kunde önska. Justo Dominguez’ tänder skramlade
som en barnskallra, när han såg att det började likna
sig till allvar.
— »Har ni något otaldt med vår Herre eller
någon annan, så säg ifrån, förrän det blir för sent»,
sade John sedan de lagt en lasso om karlens hals.
Den andra ändan kastades öfver en gren några fot
ofvanför hans hufvud och så många af banditerna,
som kunde komma åt, fattade tag i repet.
Dominguez kunde inte svara med annat än ett otydligt
mummel, han var så ytterligt rädd.
— Jag försökte ännu en gång göra invändningar,
men John sade att det var han, som skötte om
affären. Jag kunde gå min väg, eller se på, efter
behag, men skulle inte blanda mig i andras
angelägenheter.
— »Allt klart, gossar?» frågade John — »ett.
två ... tre! sväng honom upp!»
— Banditerna hurrade, och i detsamma dinglade
Justo från grenen. John stod närmast till med sin
machete i handen, och då patienten började draga
upp knäna och sträcka ut tungan, högg John af
repet, så att karlen kom ned som en mjölsäck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
