Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moskoviter och finnar i äldsta tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spräk, men annars i allt väsentligt olika, till religion
som till folklynne och seder, till åskådning icke mindre
ån till styrelsesätt, om ock både i dessa som i andra
afseenden skiljande sig från det öfriga Europa. De
verkliga slaverna voro individualister, som icke tålde
långt drifven despotism, utan ständigt voro redo att med
vapen i hand försvara sin rätt gentemot sina härskare,
hvilka icke tillerkändes mera än en begränsad
myndighet och ofta nog funno äfven denna satt i fråga. De
fenno-tarlariska stammarna däremot utmärktes alla af
stark asiatisk fatalism i sin åskådning och underordnade
sig därför tämligen motståndslöst hvarje öfvermakt, om
aldrig så despotisk och förtryckande. Då slaverna endast
kunde hållas samman af egna intressen och känslor,
mötte ringa svårighet att genom yttre tryck hoppressa
deras grannar i öster inom ramen af ett enhetligt välde
och att kvarhålla dem där helt oberoende af deras egen
fördel och böjelse.
Härigenom förklaras på en gång såväl de
moskovitiska storfurstarnas framgång i sträfvandet att utvidga
området för sin makt och den lätthet, hvarmed de
underkufvade antogo både deras religion och deras språk,
som äfven deras eget antagande af tartarisk åskådning
och tartariska seder. Ett af de måhända tydligaste
bevisen för huru grundligt den asiatiskt-tartariska andan
genomträngde det moskovitiska samhället utgöres af den
förändring kvinnans ställning under det tartariska
öfver-väldets tid undergick. Från att tidigare ha betraktats
och i de flesta afseenden behandlats såsom mannens
jämlike och — att döma af de gamla folksägnerna —
deltagarinna i hans mödor och faror, gjordes hon
småningom efter asiatiskt föredöme till hans egendom och
inspärrades i hans »terem», den tartariska ekvivalenten
och benämningen för turkarnas harem. Här lefde hon,
hår födde hon sina barn och här dog hon, utan att
annat än med mannens tillstånd kunna röra sig utom
teremgårdens murar, eller ens visa sig för hans gäster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
