Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland och Sverige-Finland på sjuttonhundratalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dåraf härflytande förakt såväl för andra nationaliteters
rätt som för deras åskådning och sedvänjor. Följaktligen
sökte de med ett slag genomtvinga det autokratiska
systemet, som ju ytterst hvilar på principen att härskaren
ensam äger rättigheter, folket inga, och stötte själ fTallet
på segt motstånd bland de nya slaviska undersåtarna,
hvilkas uppfattning af förhållandet mellan härskare och
behärskade utgick från en så helt annan synpunkt.
För-ryskningen af de slaviska landsdelarnas befolkning kunde
därför icke blifva annat och mera än ytlig, kunde icke
nå längre än det var möjligt att med maktspråk och
våldsmedel fullfölja den. Till själfva folkkaraktären och till
folkets åskådning nådde den icke med sådana
propaganda-metoder och förmådde förty icke heller kväfva den slaviska
motståndsandan, som tvärtom blivit mera medveten och
spridt sig till vidare lager af de underkufvade i samma
mån som flera af dessa genom utvecklingen bragts i mera
direkt beröring med det absolutistiska systemets
företrädare, de ryska tjänstemännen af olika kategorier.
Under sådana omständigheter säger det sig själft, att
den inre politiken erbjöd den ryska regeringen full
sysselsättning utan att den tog omedelbar befattning med vidare
utvidgningsplaner rörande det svenska rikets återstående
område i Finland. Därtill fanns så mycket mindre rådrum
som det i Polen rådande oefterrättlighetstillståndet, hvilket
gaf anledning till oupphörliga mer eller mindre våldsamma
och omfattande inre stridigheter, lockade tsarregeringen
till allt mera vidtutseende planer åt detta håll. Och på
samma gång hade man äfven börjat allt mera ihärdigt
och målmedvetet rikta blickarna mot sydväst, mot Turkiet,
hvars krigiska styrka icke utvecklals i samma förhållande
som Rysslands, hvarför de ryska statsmännen begynte
betrakta de gamla drömmarna om det byzantinska arfvet
såsom mera möjliga att realisera än någonsin tidigare.
Balkanhalfön med dess till stor del kristna befolkning,
med Konstantinopel och därmed följande välde på
Medel-hafvet, frestade såsom framtidsperspektiv i ingalunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
