Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II och reformperioden i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
elementen förmådde icke ensamma göra verksam
opposition, hvarför också den nya politiken, för så vidt den
gällde den tyska delen af befolkningen, inom
jämförelsevis kort tid kunde genomföras.
Men därmed hade också den skiljemur nedrifvits,
som i många stycken stått emellan det egentliga folket
och det ryska tsarväldet. Till stor del underhafvande
under de talrika godsägarna, hade menige man närmast
varit beroende af dessa och haft föga beröring med andra
än dem och med de samma klass tillhörande
tjänstemännen, som i allmänhet af folket förblandades med
den öfriga tyska herremannaklassen. Massornas
missnöje med det bestående hade följaktligen främst riktat
sig mot godsägarna och hade själffallet varit mera eller
mindre starkt i samma mån som individerna inom den
härskande klassen visat större eller mindre mänsklighet
och rättvisa gentemot det arbetande folket af annan ras.
Genom förryskningsåtgärdena, eller treformerna»
såsom de mera eufemistiskt än egentligt benämndes,
bragtes nu folket i långt mera direkt beröring med
och beroende af den rofgirige ryske »tschinovniken»,
regeringstjänstemännen, som i stor utsträckning
efterträdde de förra inhemska och i någon mån med folkets
språk och seder förtrogna statstjänarna. Och
tschinov-nikens godtycklighet, besticklighet och egenmäktighet
förnekade sig här lika litet som annanstädes, där han
hade makten. Östersjöprovinsernas befolkning bibragtes
sålunda närmare kännedom om det autokratiska systemet,
som hvilade ungefär lika tungt öfver alla och därför
framstod såsom allas gemensamma fiende, men
därigenom också i ståndigt vidare utsträckning enade alla i
medvetandet af gemensamma intressen. Och detta
medvetande kunde lika litet undgå att i trängre gemenskap
inbördes förena medlemmarna af de olika nationaliteterna
som att hos dessa gifva upphof åt och utveckla en
främst af det gemensamma språket betingad
nationalkänsla, hvilken dittills i stort sedt varit latent och overk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
