Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - General Bobrikoff diktator i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gjorts att förekomma införandet af den Bobrikoffska
diktataren. Och det gammalfinska partiets pressorgan
följde troget senaten i spåren, skiftande hållning i samma
mån som den »inhemska regeringen» gick längre i
understödjandet af generalguvernörens politik. Den förre
gam-malfinske partihöfdingen, Yrjö-Koskin en, hade på hösten
1903 gått ur tiden, men hans mantel hade i sinom tid
upptagits af professorn J. R. Danielson, hvars auktoritet
väl till en böljan icke var lika stor som den förstnämndes,
men som med större smidighet ledde partiets skiftande
politik. Tidigare hade professor Danielson i sitt arbete
»Finlands förening med det ryska riket» på det mest
bindande sätt bevisat det finska storfurstendömets rätt till
egen statlig tillvaro, men att med alla lagliga medel
försvara denna rätt ansåg han numera vara af ondo. Redan
under sista delen af året 1901 förklarade han i en då af
honom utgifven skrift, att man i Finland måste »försöka
undvika allt, som ohjälpligt och för all tid bryter de
band, som härintills förenat regent och folk. Vi måste,
så vidt det är möjligt, afhålla oss från allt, som kunde
med något skäl väcka den tanken, att Rysslands intressen
och härskarens värdighet fordrade ett fullständigt
upp-häfvande af den särställning, som blifvit vårt land
tillförsäkrad».
Därmed hade den blifvande partiledaren angifvit
grundtanken i den politik det gammalfinska partiet
sedermera allt fullständigare gjorde till sin. Men på samma
gång hade han ock visat huru föga han och hans
partivänner insågo att den ryska politiken ingalunda var
endast ett utslag af monarkens personliga åsikter och
stämning, utan betingades af själfhärskaredömets ursprung
och anda, som oafvisligt kräfde utvidgande af dess makt,
att det var systemet, för hvilket äfven monarken i
vidsträckt mått endast var ett redskap, som i vida högre
grad än han personligen betingade
förryskningssträf-vandena.
I den anda den blifvande partichefen i sin ofvan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
