Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utvecklingen i Ryssland under åren närmast före revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifvare, vore det svårt att gifva en fullständig bild
utan att anföra drag, som skulle såra icke-ryska
läsare. Hans politiska åsikter äro sådana, som rådde
i Dahomey för femtio år sedan, eller i våra dagars
Bokhara, men modifierade i två viktiga punkter.
Enligt hans åsikt borde hvarje guvernör och hvarje
bondedistriktcbef vara delaktiga af autokratens
oansvariga makt och beträffande bönderna icke hehöfva
iakttaga någon lag. »Frågor rörande
semstwo-för-samlingarna hafva icke mera att skaffa med
domstolarna,» skrifver han, »än frågor rörande
familje-lifvet. Om en fader bar rätt att strängt bestraffa sin
son utan att åkalla domstols bjälp, så borde
myndigheterna — de lokala, provinsiella och de centrala —
beklädas med liknande makt att fängsla, prjTgla och
på annat sätt injaga fruktan och straffa folket.»
(Denna lära, som ofta predikats i »Graschdanin»,
uttalades klart i denna tidning den 1 mars 1904.)
»Tsaren är sålunda hvad nedärfda anlag och
Pobe-donostseffs och Meschtschersky’s läror gjort honom
till. Han är ett mellanting, ett Tertium quid mellan
gudomligt och mänskligt. Sådan är de två
teoretikernas lära, sådan deras öfvertygelse. Han är
kvintessensen i riket; de äro hans organ. Därför sträfva
de att behaga honom, att utföra hans vilja, att
förekomma hans Önskningar, att föreslå planer i harmoni
med hans fixa idéer, eller med hans öfvergående
stämningar. Naturligtvis färglägga och vanställa de
också fakta, händelser och deras följder, ty medan
tsaren väl förmår fatta följderna, är hans förmåga
att inse deras sammanhang med orsakerna så godt
som ingen. Han kämpar alltid mot fantasifoster,
strider med väderkvarnar, samtalar med helgon eller
rådfrågar de aflidnas andar. Men aldrig begagnar
han sig af de medel, som finnas, för att hjälpa sina
undersåtar eller låta dem hjälpa sig själfva. Böcker
har han långt före detta slutat att läsa och förnuftiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
