Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utvecklingen i Ryssland under åren närmast före revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och annan opposition knappast syftat längre än till
vinnande af materiella fördelar för sig själfva.
Och de sedan gammalt revolutionära såväl som deras
mest avancerade fraktion, den terroristiska, understöddes
både direkt och indirekt i en utsträckning som aldrig
under något föregående skede. Till och med i kretsar,
där man alltid tidigare fördömt terrorismen såsom
barbarisk och erbjudande föga utsikter att leda till verkligt
resultat, omfattades dess idé nu med en viss grad af
gillande sympati och när slutligen den 28 juli 1904
den allmänt afskydde inrikesministern drabbades af sitt
öde i skepnad af en terroristbomb, fanns inom hela det
ryska riket knappast en individ utanför de byråkratiska
kretsarna, som beklagade annat än att de, som utfört
den allmänna domen öfver den despotiske diktatorn, icke
lyckats undkomma. Aldrig har ens i Ryssland den
allmänna opinionen så enhälligt gillat, eller åtminstone
ursäktat en blodig våldsgärning som i fråga om
bombattentatet mot Plehwe. Det föreföll som om enhvar
instinktivt känt att en förändring nu måste inträda, att
autokratin icke kunde gå längre, utan i hvart fall för
tiden måste falla undan.
Denna instinkt visade sig också snart nog vara riktig.
Under de närmaste veckorna efter Plehwes död vacklade
tsaren synbarligen mellan de olika inflytanden, som sökte
göra sig gällande i fråga om återbesättandet af
inrikesministerposten, och därmed om den politiska riktning,
som borde inslås. Å ena sidan framhölls för honom, att
minsta eftergift gentemot de strömningar, som allt
tydligare gjorde sig bemärkta inom det ryska samhället,
komme att för de största faror utsätta autokratin, hvilken
endast kunde försvaras genom oblidkeligt häfdande af
dess oinskränkta och oansvariga makt. Å den andra åter
utsädes lika bestämdt, att det jäsande revolutionära
missnöjet under rådande omständigheter icke kunde dämpas
med våld, utan tvärtom, genom vidare användande af
sådant, komme att drifvas till allt mera omfattande och
20. — Moskoviter och finnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
