Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ryska revolutionen och dess resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
representationsformen o. s. v. Arbetarna och deras
råd-gifvare kräfde icke blott sammankallande af en konsti’
tuerande församling utan ock proklamerande af
republiken och tillsättande af en provisorisk, revolutionär
regering, som skulle genomföra en helt socialistisk
samhällsorganisation med allt hvad därtill hörde och hvad enligt
deras uppfattning däraf borde följa.
Tsarregeringen var för tiden lamslagen af den helt
oväntade utveckling af förhållandena, som inträdt. I
själfva verket skulle den icke kunnat påfinna något för
sig fördelaktigare än den passivitet gentemot
revolutionsrörelsen, som nu af omständigheterna och af den
allmänna förvirringen framtvingades. Ett försök att med
vapenmakt kväfva rörelsen skulle otvifvelaktigt bragt hela
samhället att sluta sig samman i allmänt uppror och
möjligen föranledt flera eller färre truppenheter att förena
sig med dem man ville bekämpa. Nu däremot erhöllo
de radikalaste elementen tillfälle att fullt tydligt visa hvad
de åsyftade och att fritt utlägga sina åsikter om att
ingalunda en endast politisk omstöpning af
samhällsorganisationen, utan först genomförande af de längst gående
socialistiska teorierna kunde tillfredsställa folket. Och
detta tvingade själffallet alla icke socialister att på det
allvarligaste besinna också andra konsekvenser af en
revolution än de flesta sannolikt därförinnan tänkt sig.
De revolutionära och arbetarepartiernas hopblandande
af allmänt politiska med specifikt socialistiska kraf skulle
möjligen, om villervallan längre fortfarit, till och med
drif-vit den icke-socialistiska oppositionen att ej blott taga
afstånd från, utan direkt vända sig emot arbetarnas
politik, men därtill blef icke tid. Regeringens trångmål var
så stort, att den icke riskerade vänta längre utan gaf vika.
Natten mellan den 30 och 31 oktober utdelades på
gatorna det kända kejserliga manifestet, som bibragte icke
allenast det ryska folket, utan äfven den öfriga världen
tron att autokratin afträdt från skådebanan, att
Rysslands folk framgent komme att själft kunna länka sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
