Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ryska revolutionen och dess resultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom hela samhällets deltagande däri. Och icke nog
med att man inom dessa samhällsklasser afhöll sig från
vidare understödjande af den revolutionära rörelsen, utan
man började äfven alltmera allmänt på samma håll be*
’ trakta den såsom ett hot mot allt det bestående, icke
allenast mot det autokratiska systemet. En splittring i
åsikterna om huru långt nydaningen borde utsträckas,
började göra sig gällande äfven bland
konstitutionalister-na, liksom mellan dem och arbetaresammanslutningarna,
och blef djupare i samma mån som de socialistiska
ytterlighetsmånnen mera öppet framställde sina
fordringar på en total. omvandling af hela samhällsskicket, ju
mera tydligt de lade i dagen att de gentemot hvilka
motståndare som helst vore redo att med alla medel
genom-drifva sina kraf.
På regeringshåll hade man till en början trott att en
omfattande revolutionär organisation existerade och hade
därför icke ens riskerat försöka undertrycka
generalstrejken med vapenmakt, utan hade fallit tillbaka på den
kompromissåtgärd oktobermanifeslet utgjorde. Men i mån
som flera af de enstaka upprorsutbrotten timade, vardt
det allt mera klart för tsarregeringen, att någon verklig
organisation icke förefanns bland de revolutionära och
följaktligen icke heller någon enhetlig plan och ledning.
De maktägande höjde därför i allt högre grad hufvudet
på nytt och visade alltmera oförtäckt hvad de förde i
skölden.
Manifesllöftet om sammankallande af en folkvald
duma hade afgifvits den sista oktober, men månad efter
månad förgick under det regeringen utöfvade allt
blodigare repressalier mot dem, som ej ville nöjas med endast
ett löfte, utan att något definitivt gjordes för detta löftes
realiserande. Enligt det kejserliga manifestet skulle
ingen lag vidare kunna erhålla gällande kraft i Ryssland
utan att af duman godkännas, men sedan den första
förskräckelsen på regeringshåll lugnats genom de vunna
framgångarna gentemot de revolutionära, tog man trots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
