Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Revolutionens följder i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riet upphörde inom föga mer än ett dygn att funktionera.
Äfven de offentliga myndigheterna sågo sig föranlåtna att
nedlägga sin verksamhet, ända ned till våldsregimens
hatade polis, hvars funktioner öfvertogos af medborgare
af olika kategorier, till en början af studenter och
arbetare gemensamt.
Härefter utvecklade sig händelserna snabbt. Redan
under natten mellan den 30 och 31 ingick ett telegram
om att tsaren den 30 på aftonen undertecknat det ryska
konstitutions- och frihetsmanifestet. På morgonen ingick
detta i de finska tidningarna och stegrade i de flestas
medvetande till jublande visshet förhoppningarna om
frigörelse också för Finland från det kväfvande tryck, som
under snart sju år utöfvats af tsarregeringen. Man gick
till och med längre än så. Inom alla kretsar var man
ense om, att man icke blott skulle fordra ett
återupprättande af Finlands lagliga samhällsskick, sådant det tidigare
varit, utan därutöfver kräfva reformer, som skulle göra
hela folket, icke blott ett privilegieradt fåtal, delaktigt i
ledningen af landets utveckling och öden. Men så enig
man än i hufvudsak var i denna punkt, blef det dock
den, som gaf anledning till djupt gående och långt in i
framtiden verkande splittring inom det finska samhället.
Man hade såsom förut omnämnts inom de flesta
kretsar varit öfvertygad om att krisen i Ryssland komme
att utmynna i en våldsam revolution, att frigörelse där
icke skulle kunna åvägabringas utan att det autokratiska
systemet fullständigt krossades och autokraten själf endera
blefve fördrifven eller tvingad att helt underkasta sig
folkets vilja. I hvilkeldera fallet som helst ansåg man
att ingen annan utväg gåfves för åvägabringande af den
nydaning af samhällsskicket, som niåste följa, än
sammankallande af en konstituerande församling, hvilken finge
sig ombetrodt att utföra detta värf. Och i enlighet med
denna uppfattning hade man fullt logiskt kommit till
slutsatsen, att en sådan församling blefve af nöden äfven i
Finland, såvida den gemensamme monarken på ett eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
