Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reaktionens seger i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låta sig krossas var det enda val, som stod öppet för
duman, medan för tsaren och hans ministrar erbjöds ett
flertal utvägar, såvida de ärligt velat försöka bringa
försoning och samarbete till stånd.
Snart nog blef det för enhvar tydligt att sådant alls
icke var deras syfte, utan att de, trots dumans rätt att
deltaga i lagstiftningsarbetet, sträfvade att göra
folkrepresentationen lika fullständigt underordnad
själfhärskare-makten som regeringsmyndigheterna voro det. Och då
duman motsatte sig denna sträfvan upplöstes den. Men
denna upplösning väckte så stark förbittring på de mest
olika håll, att t. ex. kadettpartiels kommitté omedelbart
beslöt sammankalla dumamedlemmarna till ett möte i
Viborg i Finland, där man ej behöfde befara inblandning
af myndigheterna, för att öfverlägga om åtgärder till
förekommande af det blodiga revolutionsutbrott man i
anledning af regeringens uppträdande allmänt befarade.
En stor del af dumamedlemmarna afreste också redan
samma afton till den nämnda staden och där enades 185
folkrepresentanter, af hvilka 96 kadetter, om en
proklamation, däri folket uppmanades att hvarken betala
skatter eller lämna en enda soldat till armén förrän
representationen ånyo sammanträdt och uttalat sig.
Åfven regeringen syntes befara svåra följder af det
tagna steget, hvarför den nye premiärministern också till
en början inledde underhandlingar med nägra
medlemmar af den mest moderata oppositionen om deras inträde
i ministären. Men då regeringschefen icke ville gifva
några bestämda löften, utan blott uttalade sig i sväfvande
fraser angående det program han årnade följa, och tsaren
själf förklarade de vidtalades fordran, att dödsstraffet
omedelbart skulle afskaffas, omöjlig att uppfylla, strandade
underhandlingarna och ministären sammansattes liksom
alltid förut af byråkrater.
Något allmänt revolutionsutbrott följde emellertid
icke. Ingen organisation existerade, som kunnat samla
och leda de många, som utan tvifvel skulle varit villiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
