Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utvecklingen i Finland under de senaste åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
materiella intressen bindes vid dess politik. Ännu äro
väl de främmande nationaliteterna, undantagande
polackerna, icke organiserade för försvar af sina rättigheter
och ännu mindre ha de kunnat bilda något organiseradt
förbund för gemensamt angrepp mot sjålfhärskaredömet,
den gemensamma fienden. Men mot ett sådant förbund
drifvas de underkufvade omotståndligt af utvecklingen
själf, sådan den gestaltat sig och sådan den måste fortgå
inom det ryska riket, så länge dess styrelse företräder
asiatiska medeltidsideal och söker göra dem gällande
gentemot den nutida civilisationens åskådningssätt och
sträfvanden. Någon yttre form hvarken behöfver eller
kommer sannolikt ett sådant förbund att ikläda sig. Men
det är också tillfyllest, att hvarje nationalitet blir
genomträngd af öfverlygelsen, att sjålfhärskaredömet är fienden
och gör sig redo för kamp mot detta, när det allmänna
läget, såsom det ofelbart förr eller senare kommer att
göra, ånyo erbjuder utsikt till framgång. Och sådan
öfvertygelse både finnes och sprider sig. Det var i främsta
rummet de icke-ryska nationaliteterna, som senast vände
sig mot det autokratiska väldet, hvilket man hoppades
kunna störta, medan flertalet egentliga ryssar icke ville
mera än dess reformering och rätt för folket att under
den fortfarande centraliserade monarkins hägn taga del i
maktutöfningen. Sedan dess har tanken på autonomi för
de olika nationaliteterna ingalunda dött bort, utan
tvärtom spridt sig till allt vidare lager och blifvit mera
målmedveten, blifvit en faktor, som ofelbart blir att räkna
med när dagen för den stora slutuppgörelsen kommer.
Och dess ankomst påskyndas å ena sidan af den
fortfarande af de revolutionära elementen drifna propagandan
både bland folket och inom armén, å den andra af
tsarregeringens egen blodiga våldspolitik, som till dag som
är med deportationer och afrättningar söker kväfva det
allmänna missnöjet, men i stället sprider det vidare och
drifver det att allt oftare och i allt större omfattning på
nytt gifva sig uttryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
