Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - „HVITT LJUS“ - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
revolvrar och repetergevär, såväl på lokomo-
tivet som i konduktörsvagnen. Arbete fans
fullt upp och förtjänsten var större än någon-
sin. Men det var i alla fall en ohygglig tid.
Isak Peltonen tänkte visst mycket sällan
därpå att han nära nog vågade lifvet hvar
gång han förde sitt lokomotiv ut från statio-
nen eller hämtade det tillbaka. Men så mycket
oftare tänkte han på tågets och passagerarnes
öde, ifall de sträjkande utförde sitt ofta utta-
lade hot att gripa till våld.
Själfva stationsområdet var nog något så
när väl bevakadt, men mera kunde bolaget
icke göra, utan måste i öfrigt lita hufvudsak-
ligen på förarnes påpasslighet. Och förarne
åter måste lita minst lika mycket på sina egna
ögon som på signalerna — hvilka ju kunde
vara falska.
Till och med Isaks kallblodiga lugn be-
gynte småningom hota att gifva vika. De
föregående månadernas förtvifladt ansträngande
arbete hade varit den sämsta möjliga förbere-
delse för den tid, som nu följde och som kräfde
allt hvad de spänstigaste nerver kunde gifva.
Hvad nerver voro för något visste Isak
väl icke, men hvad han visste var att han
började känna sig rädd hvar gång han steg
upp på sitt lokomotiv. Och under sina lediga
timmar var han likaledes nedstämd och orolig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
