Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DAVID ANTTILAS ÖDE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i land på kusten ettusen mil längre åt öster
och slogo de första slagen i kulturens kamp
mot vildmarken. Då kölden lagt broar öfver
strömmar, sjöar och kärr och snön byggt väg
genom den stiglösa bygden infinna sig tim-
merhuggarne i skaror och slå upp sina vinter-
läger icke långt innanför utkanten af den
orörda storskogen. Och då de på våren draga
därifrån har storskogens gräns flyttats ett
stycke längre åt norr.
Inom längre eller kortare tid därefter komma
sedan nybyggarne, men de ha ännu styft ar-
bete innan den första sådden kan anförtros åt
jorden. Den grofva timmerskogen är fälld,
men stubbarna stå kvar och mellan dem vanli-
gen annan skog så tät, att både eld och yxa
måste tagas till hjälp för att reda åkern. Det
är ett vida hårdare arbete än den simpla
plöjningen ute på prärin, men mödans lön är
fullt lika osäker. Hvad torkan gör ute på
slätterna det uträttar ofta frosten i skogsbyg-
den, isynnerhet de första åren, då det är svå-
rast att passa på rätta tiden för sådden och
rödjningarna ännu äro för små att bli fullt
delaktiga af ljus och värme.
Skogen erbjuder virke och bränsle i öfver-
flöd, så att mycket litet till en början behöf-
ver utgifvas för hus och redskap. Men sedan
de första, svåraste åren gått förbi, skrider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
