Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DAVID ANTTILAS ÖDE - I skogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som reste sig i hans väg. Men innan han
hunnit besinna sig på något svar, hördes tramp
af en mängd fötter och dörren slogs upp.
— Eram med all mat du har, ropade en
röst. — Yi — — — —
— Håll käften! afbröt kocken med något
likt ett undertryckt rytande den ytterligt för-
vånade talaren. — Här är ett barn, som sofver.
— Ett barn? — det ljuger du visst!
Men hans röst sjönk emellertid till en hvisk-
ning, och hela sällskapet kom in på tå, med
så litet buller som möjligt.
En efter annan gick fram till sängstället,
där den lilla låg. Och sedan de med egna
ögon öfvertvgat sig om att det värkligen var
ett barn, som råkat in dit i ödemarken, blefvo
de alla stående omkring henne, alltför häpne
att göra annat än stumt gapa på den ovanliga
företeelsen. De flesta af dem hade redan ar-
betat ett par år där borta i skogarna, hug-
gande stock under vintern och flottande den
under sommaren. Ett barn hade öfverhufvud-
taget blifvit en värklig sällsynthet för dem och
ändå mera midt i vintern inne i djupa skogen.
— Maten är färdig, afbröt kocken deras
ljudlösa förundran — ni väcker henne ännu
om ni inte komma därifrån. Här är tillräck-
ligt för dig också, vände han sig inbjudande
till David.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>