Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - DAVID ANTTILAS ÖDE - Nybyggar-lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
leksaker och annat för Katies julafton, men
därför kunde David icke förmå sig att klandra
honom.
— Det skulle jag nog aldrig kommit att
tänka på, sade han blott, högst förvånad öfver
att det icke fallit honom själf in och på samma
gång mycket belåten med Lehtinens uppköp.
Men hälften af dem ville han betala och yrkade
så bestämdt därpå att han till sist fick sin
vilja fram.
Vintern gick småningom, under träget ar-
bete och större nykterhet än Kalle Lehtinen
kunde påminna sig sedan åtskilliga år till-
baka. Han var icke mera än två gånger under
hela vintern med om något viftande och inte
ens då blef det riktigt allvarsamt. Men därför
voro också hans vinterbesparingar så stora,
att han knappast själf kunde tro det, då David
och han, sedan släpningen tagit slut på året,
gjorde upp sluträkning.
— Det här lemnar jag hos dig, allt hvad
jag inte behöfver för resan, sade han då affä-
rerna voro klara. — Den här sommaren ämnar
jag mig ända till Kalifornien. Jag har nog
tänkt på hvad Korhonen sade och sant är det
visst, men jag kan inte hållas så länge på ett
ställe. Inte duger jag att börja med riktigt
jordbruk så länge det ännu fins så mycket att
se och försöka här i landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
