Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen förgäfves väntat på lämpligt tillfälle
att taga till tals ett förfallet lån, det
kommerserådet inte häller vidrört, och insåg att
han nn på ett eller annat sätt måste komma
till det obehagliga ämnet. I stället för att
svara på sin gästs tämligen tydliga vinkar om
löjtnant Kraus’ sedlighetsståndpunkt — hvilken
på det hela var statsrådet djupt likgiltig —,
stötte han därför kommerserådet skämtsamt i
sidan med pekfingret, knep ihop vänstra ögat
och sade: »sakta, sakta! min heders bror! vi
voro väl inte precis änglar, vi häller, förr i
världen, men det hindrar en väl inte från att
vid mognare år se saker och ting från en
allvarligare synpunkt. — Isynnerhet», tilläde
han med plötslig inspiration, »om man ej
ställt bättre för sig än att man länge och väl
måste dragas med surdegar från ungdomstiden.»
Därmed hade han, om också med en viss
ansträngning, fått tag på en ingress, och innan
järnet hann svalna, smidde han på med så
lyckligt resultat, att den täta representanten för de
andra samhällsklasserna, förrän han gick, tagit
en ny skuldsedel — med tillägg af en del
räntor — i utbyte mot den gamla. Denna ref
statsrådet med en känsla af mycken lättnad i
små stycken, så snart han blef ensam.
Inne i salen tackade statsrådinnan hjärtligt
löjtnanten för hans »ridderlighet», och fröken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>