Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle han i ingen händelse vänta. Hvetet
måste då vara moget och fick icke försummas
för den blifvande värdinnans skull. Kom hon
ej inom tio dagar, så måste hon söka sig en
plats i staden, tils han längre fram kunde
komma efter henne.
Han gjorde det till en daglig vana att på
väg till sitt arbete vika in på stationen, dit
nattåget — det enda direkta österifrån —
anlände tidigt på morgonen. Den sjätte
morgonen kom hon.
Hon var den enda kvinliga passagerare,
som lämnade tåget, så att Mikko inte kunde
misstaga sig om identiteten, då hans ögon
genast föllo på henne. Och dessutom var hon
klädd i gråblått, hemväfdt halfylle samt höll
vid handen en bred liten pojke med ljust hår
och pjäxor på fotterna. Modern var öfver
medellängd och bar en duk knuten öfver
hufvu-det på vanligt finskt sätt samt dragen så
långt framåt öfver pannan, att man i det
otillräckliga daggryningsljuset icke kunde tydligt
urskilja hennes drag.
Mikko betraktade henne ett par minuter
under tystnad, steg så fram och uttalade ett
höfligt: »god dag!»
— Gud gifve! — svarade hon. Hennes
röst hade en vänlig klangfärg, som gjorde ett
outredt behagligt intryck på Mikkos örhinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
