Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flera täflingar att tillfalla säljaren, i livars
händer hästen skalle stanna, tils köpesumman
var erlagd.
— Det är väl bjudet — sade Urola efter
en stunds tyst öfvervägande — bättre än jag
själf tänkte, innan jag kom hit. Jag vet nog
att mycket mera betalas för de bästa trafvare
här i landet, men stora munsbitar rifva
munnen och små hålla magen mätt. Det var i
alla fall öfversten, som skickade mig hit,
innan jag ännu visste huru god hingsten var.
Det var goda nyheter för öfversten, soni
ej långt därefter infann sig. Men han hade
inga särskildt goda att meddela. Kursen mot
»the Unknown», såsom han kallat hingsten i
anmälningarna, hade gått upp till tre mot en,
medan alla de öfriga rekordlösa deltagarne i
eftermiddagens täfling noterades fem mot en.
— Det är Jacksons värk — sade han. —
Den skojaren gissade nog huru spelet stod, då
han hörde att jag stod i handel om hingsten.
Det är ingen hemlighet att jag inte på länge
haft råd att betala tuséntal för någon häst.
Han var mycket nöjd i alla fall med
uppgörelsen med TJrola. Och meddelade därhos
att han träffat aftal om körning med Ben
Carrigan, en erkändt skicklig, men ökändt
ohederlig trafkörare, hvars stjärna på grund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
