Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Landet. Allmän öfversigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framträder allt vanmHktigarc i spridda kullar och upphitt pj Ungt frän hafret i uejien I
af Christinestad. En stor mängd skoglievimia iisar oeli oregelbundna grupper ;
af höjder utg» nnder denna sträcka frän Maanseikä. Vägra korsa sig i nejden \
af Ulefi-diisk, omslala dess ratten och draga sig resterat mot hafvet. Andra 5
med dera paral el a löpa i samma riktning genom södra delen af Uleåborgs lin; ;
den Sydligaste bildar gränsen mellan detta ocli Wasa län. Ungefär vid den »
punkt der Uleåborgs, Wasa och Kuopio län sammanstöta (<RJ° 10’ I„) mgiir ;
frän HmmU en måoggrenig hlfdsträcknimg ål söder och sydost genom Knn- ;
pio, S:t HkU| och Wi borgs län, ömannar och ntångklyfver Sannas vattenbas- J
sliter, delar sig i vester och söder om denna sjö och ulliipor i flera grenar dels \
emot Ladogn i nejden af Sordavala, dels emot Finska viken i nejden af Fre- ;
drikshamn. En annan Imfvudarm utgår söderut från Maanseikä i Soini kapell !
pä gränsen af Österbotten, bildar vatteuskiliiaden mellan Ku mos ocli Kymme- ;
nes flodsystemer ocli omsluter med sina grenar Päjänä, medan den sjelf fort- ’
sätter sitt lopp i söder, svdvest och vester, utskickar armar tili Helsingfors och \
Hangöudd m. m, samt f.irlorar sig när» kusten söder om Björneborg, ;
Dessa, talrika korsande fjäll, Ssar och liiijdslräeknShgar, med de otaliga 5
af: dem instängda ocli beherrskado vattendragen, bilda de mest vciiande ulsig- ’j
ter. Nedstiger den resande bin Lapplands fjälltrakter och hedar (tendrar), mö- ;
ta lionom mindre slättmarker vid nordvesfra kusten af Bottniska viken, äfven 5
här ofta affirutna, tills han rid inträdet i Wasa län skadar framför sig den sio- \
ra bSnliga mot hafvet låiigsluttande Österbottniska slättea, instängd i norr, \
öster och söder af Maanseikä ocli dess armar, samt här och der vid kusten be- J
sådd med en enstaka kullar, föga högre än de Söchöjder, af hvilka denna nejd öf- \
rcrflödar. Alen denna slätt är äfven den emla stora i landet. Bedan i Egentliga ;
Finland oeh Nyland afskaras fälten af täta höjder och vattendrag, och dessa ;
hiifva allt tätare, åsarna allt mera sammanhängande, sjöarna allt större och g
talrikare, ju längre man intränger i mldten oeh Östern af landet, tills vandra- J
ren slutligen färdas frän höjd till höjd, oeh frän sjö till sjö. Det inre och östra \
Finland står derföre i bestämd kontrast till det vestra och vid hafvet liggande, \
oeh medan kusterna ined sina odlade fält och sina blomstrande skärgårdar in- S
bjudit de svenska kolonlstenie till en med deras hemland beslägtail natur, bär
-höglandet den orubbliga prägeln af del allvar, den fasthet oeh den innerlighet, \
som äro det fiska folklynnet egna. j
Fjällens böjningar rmidt kring Bottniska viken samt åsarnas kriikniagar \
i det inre af landet bestämma oeh särskilja Finlands vatt ensys te» er. Van- \
ligen räknar man fem sädana. 1) Det nordliga Kappland.*, med Enare träsk och
utflöden genom Palsjoki och Tänaelf till Isbafvef. 2)
DelÖslcrbodniska,inue-slutct. af Maanseikä, Fattigare pä sjöar, vattnas det jiordvestra Finland af
iat-rika floder. Medan på vestknsfön af viken strömmarna samtliga flyta i
sydostlig riktning, antaga de mot. nordkusten af samma kaf fullt sydligt lopp, draga
sig dereflcr pä finska sidan allt mera i sydvestlig, vestlteypordvestligoeh
slutligen nordlig riktning samt bilda sålunda regalier» radier kring vikens
vatten-bassin, 3) Satakunda vattensystem, likaledes begränsad! af åsar, grupperadt
kring pyhljarvi (den heliga sjön), rikt på makliga sjöar, (Etsäri, KSeijärvi,
Wanaja, Rnini. Mallasvesi m. Ii.) och med utflöde genom Kumo 30 verst
söder om Björneborg. 4) De Tavastländska vattnen, samla sig ä den 180 venit
lfinga Päjätiä, äga likaledes liera bolydliga sjöar (Keitele, Kivijärvi m, fl.) oeh
utfalla genom Kymmene i Finska viken mellan Lovisa oeh Fredrikshamn. 5)
Osllinska systemet, det vattenrikaste af alla, bildar söder om Maanseikä* ostliga
vinkel en lång siräcka af stora sammanhängande sjöar, — en västligare gren
kring Kallavesi och en ostligare med Piolisjärvi, Höytiäincn oeh Orivesi, —
drager sig genom smala sjöar och sund till den Srika Malmen samt utfaller genom
Iniatra fall oeh Wuoxen i I.,idoga.
Förutom vissa delar af Kord-Amerika, gifves i gamla oeh nya redden
intet vattenrikare land, än Finland. Bgjfget under cll mildare luftslreck, skulle
delta land, genom lättbeten af sina kommunikationer, hiifva ett af de rikaste
ocli mest välsignade pii jorden. Nu hvilar öfver en stor del af dessa herrliga
sjöar ödemarkens dystra lugn; den ensliga anden simmar i ro öfver deras
vattenspeglar och på deras stränder st! blott laga, enstaka meimiskoboningar. Men
den dag skall komma — och den har allaredan gry It — då ett nytt Finland
skali uppstå kring stränderna af dessa nu sä ödsliga sjöar, — mindre
Molt-slälldt för niiden, mera tillgängligt för bildningen och — om försynen så
behagar — rikare på mensklig lycka, om äfven icke rikare pä meusklig dygd.
Den nyss beslutade Saima kanal — ett storartadi förelag, som skall sätta det
ostfinska vattensystemet i direkt förbindelse med Finska viken oeh göra
detsamma till en vik af hafvet - är att Betrakta såsom den kraftfulla början (ill
en ny framtid för Finlands välstånd och hela kultur. Andra likartade
förbindelser skola sannolikt i kommande lider för Satakunda oeh Tavastländska
vat-tensysiemema öppna tillgängliga farleder till hafret, medan det Österbottniska
endast af sina strömreusnlngar kan hoppos en lättad kommunikation och
Lapplands vatten lemnas ostörda ät hemmiidel af nordens vinter,skärpa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
