Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- II. Folket
- Karelska Sagan
- Qvenerne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
■ff* 30 *»<-
riket. Stulbova-freden sf är 1611 hade väl med Finland förenat det s. k. ry- ;
ska Karelen (som 1721 äter afträddes), men utom dess gränser bodde ännu ;
mången Karoiare i de ostliga skogsbygderna. Härigenom har det bänd t, att ;
en ieke ringa del af Karela-folkct blifvit utesluten ur i.rad man kallat finska J
historien; men icke ena den olikhet i trosliira, aom ännu söndrar Karelarnc, j
eller de gränser, hvilka Storfurst end örnet Finland an i dag drar genom deras %
m *
område, kunna numera bortvisa de i de ryska guveniemcnterne bosatte Kan;- I
lanie frän den linska folkenheten, sä mycket mindre, som just de ät samtiden Sj
bevarat det mesta af finska fornverldens säng och saga. ;
*
Karelaren är smärt oeh välväxt, till längden resligare än andra Finnar, S
rak och finlemmad. Hans här är mjukt, lockigt och oftast kastanjebrunt, hans j
näsa rak, hans ögon b läa och stora. 1 sin Savolakslska afart blir han mera i
satt oeh bredaxlad, ögon och näsa mindre aa nit halsen kortare, hvarfÖre skarp- £
rältaren fordomdags beklagade sig, att österut (i Karelen) kunde han tryggt S
taga sig en sup för mycket, nog hittade han ändå pa Kiirelarens hals, men 5
vesterut (i Savolaks) var det kinkigare. Till lynnet är Karelaren lifligare och ;
glädligare än andra landsmän, nyfiknare,’ pratsamare, vänligare, något svag %
för det lysande, skrytsam emellanåt, och mycket fallen för handel, dervid smä f
finter icke sällan förekomma, under det han för öfrigt är redlig oeh sällan be- i
trades med verkliga stölder oeh gröfre brott. Sin häst älskar han högeligen, ;
den värdas som barnen i huset, med hvilka den nppfödes oeh hvilkas bröd den ;
>•
delar*), hvariore den ock har tycke af folket sjelfti sköna former, i synnerhet 5
vackert hufvud, iifligt lynne och lust för resor, dä den är outtröttlig, ehuru ;
vid tyngre arbeteu^föga pålitlig. Itarelarens krigslust oeh stridbarhet röjdes f
fordom i otaliga strider ined alla hans grannar; Savolaks-Jägares namn är vi- 5
da beröm dt i nyare (iders krig. Hans handelslynne hade äfven fordom ett vid- ’
Sträcktare fält än nu. Österlandets varor hade den tiden sökt sig en väg öf- 5
ver Ryssland, genom Ladoga och Newa till Östersjön, och Karelame biträdde ;
vid deras transport det mäktiga Nowgorod samt stodo i handelsförbindelser ;
med "köpmän från Gottland och de tyska hansestäderna. Än i dag visar sig 1
Kareiaceus reslust ocli handelslynne i de ändlösa planktransporter, som vinter- ;
tiden uppfylla vägarne nedåt Wiborg, medan samma trafik sommartid råder S
nppä insjöarna. 3Vu öppnar Saima kanal för honom nya och redbarare banor, j
*) C. v. Hartman I. c. Denna omsorg om hästen Sr allmän bland Finnarne. <
medan de gamla tillstängas, Hons land vidgar sig för odlingen; han sjelf
visar håg att icke bittra efter. Han är ett gränsfolk, och han synes hafva
förstått sin bestämmelse; den att rädda framtiden genom att bevara forntiden.
Sä mycket högre loford förtjenar hans villighet att. med förtroende sträcka
famnen mot en gryende ny kultur, oeh liar han deri ännu icke hunnit långt,
skymmes ännu mängenstilél hans synkrets af röken’ från hans soliga pörte,
sä får man tillskrifva detta mera hans geografiska läge i öster» af landet,
än hans verkliga häg, som väl en dug skall dikta sig cn framtid,j likason)
den diktat sig en sä skön fornsaga.
Qvenerne.
1 fordna tider var mångenstädes en sägen gängse’, att högt opp i
norden bodde ett folk af idel <;vinnor, tappra oeh stridbara, som fornverldens
amazoner. Mot dessa qviunor stupade mången stridsgod mani hiirnad: Prins
Anund, Konung Edntnnds son, drog ut för att eröfra deras land, men omkom
ömkligen med heia sin här, derigeuom att den listiga fienden förgiftade källor
och brunnar.
Messsnras, den lärde krönikskrifvaren och väldige diktaren, söker i
efterföljande rim förklara „dcnna sköna nnliqvilel
Läsaren jag berätta vill
Att the härar sona österut
Mast från Svea och Göta knut
Drog» kring then Karboiniske strand
Hustrur ocb harnen i thet land
Qvarlefde, som öesterbotn vi
Ku kalla, the länge thcr i
Bodde, hvilka tå Matroner
Kallades mast Amazoner
På latin; men Svenske Qveniand,
Här af nämnde then vida sfrand,
Hvilkens öfrc del the nu slätt
Cajaneland kalla ei rätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0034.html
