32 (Finland framstäldt i teckningar)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folket - Qvenerne - Tavasterne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

n

¥ i.

tve synas de äkta Qveneme hafva varit det mest storvexta af alla finska folk, ;
om man far tro Prosten i 1’aldamo Jofi. A. Cajanus, som efter att ha
omför-miildt den vi(Iunderliga sagan em Kaleva, Kalevas söner och Disis slott
(hvarom pä sitt ställe mera), tillägger följande. „Utaf desse, Caleva släckte,
är änBj! kär i landet stort oeli groft folck, men deras efterkommande bl:Tva
mindre ock f|pr<. För lo är sedan mins jag mig hafva sedt kär i Jandet
stora och starka mans- ock qvinspersoner. Men cliuruväl deras barn- o’ek
hainabarn äro store oeh starcke, så är likväl ingen af dem sa stor oeh starck,
som deras föräldrar voro.,, — Ån i dag äro storvexte karlar icke sällsynte 1
Kajana-traktcrna, men längre veslerut blir folket mindre oeli mera satt, dock
derjemte mera vigt, mycket härdigt, till lynnet rörligt och djerft, såsom nian
erfar på de äfvenlyriiga forsfärderna. Qyenerna voro fordom ett sä, stridbart
och krigslystet folk, att de jemväl, Där de hemma i deras land’ ledsnade vid
fridsamt lefverne, gingo i skaror att söka krigstjenst kos Sveriges konungar.
Xnnu i slutet af 16:e århundradet voro deras afkmniiugar icke sena att
återgälda sina ryska grannars plondringsfåg med lika härjande infall i dessas
land. Senare släglcn ha sett denna stridslust afkylas, i brist på ländänuieu,
oeli de Kajaniter äro nu sä fredlige som någon. Men Iiarelareiis rörlighet
liar qyatJfiiMt i deras lynne oeli skaffat sig atrymrne i vådliga strömresor.
frausportfärder oeh andra handelsföretag, äfrenaom längre veaterat, ät Kemi
oeh Rovaniemi, slughet, vingleHer oeli processjuka, liksom ofvan sades om
Karelen, finnas förenade med mycken slöjdfärdighet, företagsamhet och drift.

De som roa sig att utgissa namns betydelse mä begrunda om Qvener~
ne. 0111 Kaimilaiset uppkallats eflcr Öven, iivinna, eller af Kainu,
blygsam, eller måhända leda sin ätlartafla frän sjelfva den bibliske Kal»! Visst
är att, likasom öfver deras namn, så äfven öfver deras forntid och öden ett
mystiskt dunkel sväfvar, hvarfäre de ock nied rätta gällt för Finlands störste
trollkarlar, Lappen oberäknad. Sjelfva veta de numera 0111 fordna tider föga’;
säng och saga hafva dött ut i de flcsla trakter af deras land, det närvarandes
praktiska bestyr ha fått. makt öfver dem. Sin bestämmelse, att vara do
yi-tersia äkerbiukare 1 Finlands ock Europas nord, hafva de troget uppfyllt;
det gifves intet härdigare, intet täligare folk. Bland Finnar är således deras
"åra densamma söm Ftntottcs egen hland andra folk. Det är ocksii allt hvad
man kan begära af elt folk ulan historie.

Tavasterne.

NBgot sådant folk känner icke Finnen, ej heller Ryssen. Men val
känner den förre sina Hämäläiset; hau vet väl att dc ulglra den naekstyfva
veslra hälften af hans folk, den rätt antika och konservativa delen af hans
personlighet. Ryssen äter sfär i gamma! Modig bekantskap ined Jcmcrnc,
hvilka äro inga andra än Hämäluisit, utlalade med rysk tung» såsom Gam,
j a w , .1 ä 111 *). Namnet Hämäluinen synes hafva samma ursprung som
Sno-malainen: Häm finnes ännu i en dialekt af csditskan och feetyder sumpmark.
Erinrar nan sig nu, att 1 gamla isländskan finnes elt ord Taw, som har
un-gefBr samma betydelse, och att man i äldre urkunder ofta läser Tarestcr
(Taw-Estcr), i stället för det nu brukliga skrifsätfet, så finner man deri
förklaringen till ett namn,, hvarom den nämnde icke har någon aning, men
hvil-ket för svenska öron har den bekantaste klang. IMlka vatlumän, att ieke
säga Msinpmenuisker, mätte ej Finnarne hafva varit, då hade deras eget och
grannames språk uttömt alla sina förråder på våta ord (Fen, Suo, Häm,
Taw) för att gifva dem namn! Likt trolisdändor hafva de älskat att svärma kring
vackra vatten i norden, och om de sjelfva räknat sig det till berömmelse, är det
sä mycket troligare att deras grannar velat derföre smäda dem med öknamn.

Men att man i Tavaslcrues namn läser en omskrifning af Esternes,
det kan icke liafva skett af en slump. De lsäda folken måste ha varit nära
grannar, såsom de ock af ålder voro nära biodsförvundtcr., Tavastcmc, sä
tror man, drogo tidigt ut frän sina urhem i österlanden och ntbredde sig
of-ver de vida sumpiga landsträckorna närmast öster oeh sydost om finska
viken,. I dessa nejder var deras förbindelse med Ester, Wcsser och andra
finska Qschudiska) folkslag ganska nära; det var emefÉMi dem både
brodersäm-ja och brodertvist. Men efterhand trängdes de sydligast boende Tavasterne
åter högre upp och denna folkätts område blef dä frän norr tilt söder ganska
smalt, men frän öster (ill vesler ofantligt bredt, sä att det samtidigt sträckte
sig från ’UraMrakterna och djupet af Ryssland ända långt in i vestern af
Finland, med Jngennanland **J oeh guveruemeiilet Olonetz i midtcn.

*) Som bekant, kan Kyssen icke uttala bokstafven h, hviiken 1 hans mun förändras
till ett mer eller mindre biött g.

**) Af den omständighet, att Tavasterne från Ingennauland utträngt Lapparne, vill
Sjögren, jemte den nBmiida härledningen af Hiimiiläiset frän 11 ä m , antaga cil
annan, till följe af hviiken Uänie vore samma ord som Lapparnes inhemska

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ztfinland/0036.html

		Finland framstäldt i teckningar / 32 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|