Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folket - Svenskarne i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade eröfrat England, Norinandie, Neapel ocli Sicilien, hade behöft hatftaniat
sekel fiir att underlägga *Sg; det glest befolkade Finland med desa
einsemel-lan oeniga folkslamimir, okunniga i »11 regelbunden krigskonst. Betta var den
mer än seihundraäriga kämpa lekens första akt. De öfrlga utspelades pä
samma med blod oeh aska beläckta skådebana;, men de kampandes ställning var
isn ombytt. Det var lejouet oeh örnen, som stredo om deu kufvado björneiis ide.
Besittningen af Finland blef allt frän den helige Eriks tid Rysslands
oeh Sveriges eviga stridsäpple. Häda makterna sträckte samtidigt sin lystra
hand efter detta sköna bylo, och badas sträckta bänder framhöllo dervid
korset, liksom striddo do blott för dess seger, Hvarje krigståg var tillika ett
korståg; kraftigt manade päfvarua lill strid. Snart afkaslade doek politiken
»in antagna mantel af tresnit. Intet fredsslut kunde aMuda den enas eller
andras blickar frun Finland, med hrars besiIlning herraväldet öfver Östersjön
sii nära sammanhängde, Thorkel Knutsons landvinning i Karelen kom
Sveriges gränser att rycka fram lill råmärkena af Rysslands. Frän denna stund
var rivaliteten gifven; krigen ocli Finlands äilra likaså, Glömsk af sina
furstars förvandtskap, slod den skandinaviske jätten brösigänges mot den ryska,
oeh del land der de brottades satl. härdi emellan. TrottsSg reste sig en svensk
fästning (Landskrona) vid sjelfva Xeran. Ån hade dess murar ej torkai, då
Ryssarne jcmnade den med jorden 1301. 1311 skedde Xowgorodernes
omtvistade (äg inåt Jemeroas land, mot Svenskare#, Tvenne år derefler uppbrände
dessa JLadoga siad; 1318 härjade Ryssarne Åbo och Knuntö; 1323 sliils i
Xö-teborg mellan Ryssland och Sverige den förslå fred, aom drog båda rikenas
gräns längs Systerbäek, 36 verst vester om det nuvarande Pelersburg.
Fredsslutet i Xiiieborg beredde, lika litet som de följande, någon
varaktig grannsämja, Hvarje liten fejd cl ler enskild plundring på gränserna kom
krigslägan att uppOmnma. Ånnu eugång drags svärdet för kriste» tro; Konung
Magnus Smek tägado 1318 i ©gen person lill Xevau, eröfrade Noteborg och
lät döpa kringboende Ingrcr till fcatholska läran. Ännu engäng predikades
korståg mot Ryssarne: af påfven. domen» VI 1351, Ohöljda framträdde
sedan hersklystnaden, plundringsbcgärel. 1300talets sednare och llOOtalets förra
hälft visa månget härjande ströftäg, mcu intet större krig pä finska området.
Det var först efter 1402, dä Ivan I:s segrar älergifvit Ryssland iifvet, som de
långvariga krigen mellan ‘denna makt och Sverige oler började, Unionslvister
; mellan Svenskar och Danskar kommo härtill. Härjande krig under Slurarnes,
» Gustaf Wasas och Johan III» tid blodade slutet af 1400 oeh nästan hela
’ InOOtalet. Klubbekriget *) (1590,97) ocb fortfarande ryska fejder förödde
I landet intill freden i Stolbova 1617, då svenska makten fiir hundrade år vann
; öfverlagsl och Kinlond skyddades genom ny förvärfvade gränsprovinser
(Inger-; manland, Keiholms län). Xu riktades svenska vapnen mot söder; i Polen, i
| Tyskland, i Danmark fäktade linska trupper med utmärkelse under Gustaf II
; Alolf och hnns krigiske efterträdare. År 1656 utbrast ånyo ett af dessa
här-5 jsmle krig, som förvandlade östra Finland till en ödemark. Freden i Iiardis
; 1031 stadfästade dock Stolbova-fredcn ocb landet hämtade) sig under ett 40
i ärlgt lugn, men blott for alt desto grymmare hemsökas af dens. k. stora ofra-
- den 1700—1721, då, efter Carl Xllm nederlag vid Pultava 1709 och det
olyck-J liga Slorkyroslaget 1714, hela Finland of fienden ofvereväinmarfcs och inom fä
; är sög sitt välstånd oeh sin kultur stiga århundraden tillbaka ocb sin folkmängd
; lill hälften förminskad genom krig, pest oeh utflyttningar. Freden i Nystad
t "Blle en gräns för dessa olyckor; men sedan Iiigi-rmimlaul och AViborgs län
5 dervid aflrädfs tilil Ryssland, var det icke mera svärt att förutsäga,
hvemFin-% land i framtiden skulle tillhora. Kortare och mindre blodiga voro 1700talets
i tvenne andra krig på finsk bollen — det första 1741—1743, afgjordt genom
J finska arméns nederlag vid Wiilmanstrand och kapitulation i Helsingfors samt
’ slutadt genom fredeu i Åbo, hvarigenom ryska gränsen utsträcktes lill
Kym-j mene — det andra 1780—1700, dä efter det ryktbara Aujala-förbtmdet ®ch
* flera lysande vapenbragder till lands och sjöss, freden i Werälä återställde
| gränserna i samma skick som vid krigets ulbrott. Slutligen är 1808 utbrast
j det sista af de mänga krig, hvari Svensk och Rysse kämpat om Finlands
be-| sittning. Kejsaredöiuets politik, understödd af Napoleon, behöll segern oeh
1 efter ett ärofullt försvar — tillintetgjord! genom Sveaborgs kapitulation,
sla-S get vid Oravais och konventionell i Kalis — utrymde svenska vapnen det
fin-; ska området, som genom freden i Fredrtksbamn 1809 öfvergick under H. M.
, Kejsarens af Ryssland ocb Storfurstens af Finland mäktiga spira.
; Från urminnen (kl var alltså Finland fiir Svensken en ständig vapensko-
2 la; hans besittning af delta land \ar ett ständigt posfande med lyftad sköld
- och draget svärd. Det underhöll hans krigarevana, men det drog honom
tilli-•* . — –––––––––-
I *) Hvaruni mera uailcr rubriken Öiierbollen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
