Finland framstäldt i teckningar / 84 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Egentliga Finland - Egentliga Finlands Minnen - 7. Biskop Michael Agricola - 8. Universitetets instiftande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finsks kyrkans ärofullaste. Det är finska skriftspråket, finska Hteraturcu, som
i honom vörda sin fader, honom (ill odödlig ära.

Reformationen hade utgjort en vändpunkt i finska folkets andliga lif.
Detta visade sig först på kyrkaas höjden Agricola förde cn ny tids, cn
betydelsefull framtids talan. Före honom liade endast tvenne böcker funnits,
tryckta för Finlands behof: Missale Aboiaise af 1488 oeli Manuale AboeDse af
1522, båda på latin. Agricola® llukouakirja Bl bl i as t a tryckt i
Stockholm 1644 ocli, som hans samtida uttryckte sig, ,,dagligen nött af alla Finnars
händ er, „ var den första på linska språket tryckta bok, ea diger volym om 400
pagina, innehållande böner, sentenser, öfversätmingar ur bibeln ocli
kyrkofäderna, inblandade med astrologiska tabeller och annat mer. Se Uusi
Teet amen t S, efter Luthers öfversättuing, var af Agricola utarbetadt redan 1542
oeli samtidigt med svenska bibeln, men utkom af irycket forst 1648. Året
derpä utkom hans Käsikirja c as t est a ila muista O h r 1 s i i k u n n a n
nienoista ocli samma är Messu eli Herran ehtollinen samt Se
mei-dän Herran Jesuxen Chrlstnksen piina ete., 1551 David in Psaltari,
hvarpå följde en finsk anthologi fräu Moses och propheterna samt 1552 eu
öf-versUttning af profeterna Haggai, Sacbarja och Mälaebia. Allt detta
utarbetades, nian ringaste förarbeten, under stort ekonomiskt betryck, under rådande
mlsavext och stora svårigheter vid tryckningen på rikets enda boktryckeri i
Stockholm. Så mycket större ar den ihärdige mannens förljeust ocli hans folks
välsignelser löna honom derföre på hans graf. Men denna vackra gryning till
en finsk liinraiur missvärdades ocli mörknade äter, för att först inemot 300 är
efter Agricola ånyo dogas ocb, vill Gud, ej mera förmörkas.

Det var Agricola, som i företalet (ill sin Psaltari bland annat skref den
forsla finska mylhologi. Genom liouom och genuin liela bibelns fullständiga
öfversättuing 1642 blef vestfinska dialekten likasom det heliga språket,
rådande äfven i psalmboken. Det kan vara af intresse att jemföra bibelDuskan pä
olika tider. Följande ställe.är ur Öl:de psalmen*).

Agricolas öfversättuing af 1551: Culdele Jumala minun
Ände-ni minun valituxesBani, variele F.lemen sildo hirmuliselda viholiselda. Pcite
mi-liua ninen Palioin coeouiist, uinen Pahantekiedhen Jviinlusla. Jolca hcideukie-

*) Citeras; efter Fosterl. Album 1847.

84 <»

S lens hiovat nhiquin Miccan. Jotca arabuvat kelden myrkylieille sanollatis, nin-

j quin Nolille.

#■

! Bibelnpplagan af 1642. Culdele Jumala minun ändam minun va-

J litnxesani, varjele minna eläniän sil dä hirnniiselda viholtiselda, Peifä ininua

j paliain eocouxist, pahantekiäin kimhusla. Jolca lieidän kieläns hiovat nijncuiil

5 iiieican, jotca ambuvat heidäii inyrkyllisillä sanoilans nijncuiil ttuolilla.

Vår nuvarande tiibel af 1776. Kuule Jumala minun äändäni, mi-

i min valituxesnni: varjele minun eliimäni vlhollisen pelvosta. Peitä minna pa•

? haln neuvosta, väärintekiäin metelisiä. Joi ka lieidän Melänsä hivovat niiukuin

J miekan: iie ampnvat hcidän inyrkyllisillä sanoillansa niiukuin miolllla.

8. Universitetets instiftande.

Snart i femhundrade iir hade v österländsk bildning inströmat frän >Sve-

$ rige till Finland, ocli ännu fanns pä denna sidan om Bottcnhafrct intet
uni-; vcrsitct. I Prag, l Paris, i AVitienbcrg skötte finsko man sina studier med

J stor kostnad, medan hemma i landet den glesa bildningen förgäfves sökte be~

j käinpa den manstarka okunnigheten. Brahe, Mothovius oeh Christina stiftade

** £ -• *

S universitetet i Abo, „såsom eu verkstad till dygder ocli fria bokliga konster, „

; „Slorftirstendömet Finland till heder och prydnad.,, Den nya inrättningen vig-

; des till sin höga bestämmelse den 15 Juli 1610.

?

J Öfver hela landet hade befallning utgått att fira denna dag med guds-

S tjenst i kyrkorna ocli, förutom Åboboer, voro de förnämsta embetsniän frän alla

j verk inbjudna. Deu 14 Juli kl. 1 e. m, tillkiinnagafs med trumpetskall den
^ förestående högtidligheten. Följande dag kl. 7 pä morgonen begäfvo sig
bi-? ekop Isak Rothovivus, de blifvande professoreme och andra förnämlige män
; pä båtar längs Aura ä till slottet. Der uppvaktades grefve Pehr Brahe, som
5 lill dem liöll ett kort tal, hvarefter alla återvände till staden i följande
läg-5 ordning:

| ;ji) „Tvenne trumpetare oeh herpuekei*, de der sin tjenst lustigi med

; alt flit gjorde ifrä Slottet.,, — 2) Marskalken eller adelskapets anförare oeli
f efter honom 30 adelsmän tvä om tvä; de yngste främst. — 3) Grefvens
hof-| mästare och efter honom pä sidenkuddar universitetets insignier, hvart. och ett
| buret af särskild person; idnligen nycklarne, „MagniBei kjortel,, (kappan), af
g röd t samet ocli fodrad med hvitt taft samt fur tillfället buren af en Studiosus;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>