Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Egentliga Finland - Lokala Detaljer - 2. Åbo Domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lysande skrudar, förfärdigade under biskopens pilgrimsfärd i Venedig. Man
vet äfven att allaret varit rikt förgylld t och fijnsferna prydda ined sköna
målningar. Hvart alla dessa dyrbarheter under tidernas lopp försvunnit, derom
saknas all säker underrättelse; dock är mer fin sannolikt, alt eldsvådorna
1425, 1420, 1450, 15 MS och 1594 samt danska skölliuganm 1510 ocli 1521
för-slört ellor förskingrat det mesta af kyrkaas katholska prydnader. Det
möjligen ännu iifriga lordc ha blifvit undanskaffad t (ili Sverige eller förgåtts med
Itiskop Arvid Knrk är 1521, Uiiilor sedan följande lugnare lider ätersfäldes
väl kyrkans yttre glans till någon del. men aldrig sådan som den var under
Magni tid. Juslén i sin beskrifuing om Åbo år 1700 talar dock med
välbehag om dess präktiga fönster, af hvilka nägra kostat öfver BO dater, en altar—
talla inlöst för 2000, en predikstol för 1000 och en dopfunt, äfven inlöst fiir
1000 daler, om hvilken sisiniimda försäkras, „att den skall vara af högre
värde än någon i Europa (?), undanlagande den som p&fven Innocenlius
nyligen Ihtit förfärdiga.,, Allt detla fördes vid ryska infallet 1713 lill Sverige,
och samtidigt försvann äfven kyrkans dyrbaraste relik, ganct Henriks ben,
dem samme biskop Magnus Itilit infatta i silfver ocb hvilka en obestyrkt
sägen påstår hafva blifvit af furst Galifziu förda tili Petersburg,’sammanställda
lill ett fullständigt skelett oeh förvarade i CV.ar Peters samlingar, tillika med
brödet, hvaraf arbetarne ätit vid domkyrkans byggande
Till den htbobka gudstjenstens stät hörde messor, genom fromma
giif-vor ocb testamenten instiftade „att hållas intill domen,,, och altaren bygda
(ill Chrlsti eller »Sgol helgons ära. Pä messor var ingen brist; ly, säger
krönikan, „biskop Magnus fTavast) inrättade mellan morgon- oeli
aftomnessor-na jemväl särskilda messor, sä att Ingen dagens timma ulan mussa förgick,„
Derhos fnnnos i kyrkan tjugu större oeli mindre altaren; tili sädant’.ändamål
voro der bygda mänga smii sidonhor, hvilka ännu, dels torna, dels som
grafchor, erinra om sitt foruiida bruk. Till allt dettas underhäll åtnjöt kyrkan
betydliga inkomster af fromma gäfvor, jordegendom och gärdar.
Blund minnen af det förgångna dröjer betraktaren med ett eget intresse
vid de dödas boningar, 1 Abo domkyrka iivilar mycket af hvad som fordom
utgjorde Finlands glans. De flesta af biskoparue öro här begrafua, ehuru li-
*) lliilis, Fiiilaml iirli flm» lovnmtre* 51-
J dens förstörande tand iitplånat sjelfva deu minnesgoda inannorna vitnesböril
j. derom. Sextonhundratalets aristokratiska stät, som älskade att lysa ännu ef-
J ter döden, har här sökt att föreviga sig i stolta minnesvärdar, och ehuru la-
? gorna härjat en stor del af deras prakt, filers tär likväl tillräckligt deraf, för
*% att fängsla blicken och minnet vid dessa förgängelsens rum.
»*
%
; Invid södra muren af kyrkan finner man först det grafchor, hvarunder
5 den berömda, med Wasaätten beslägtade familjen T o 11 har sin hvilostad.
; Ilär slumrar fjerran från make och son deu olycklige konung ErikXIVis ädla
5 och härdt pröfvade drottning Catharina Miinsdotter vid sidan af sin dotter
S Sigfrid, förmäld med Henrik To 11 och moder till den tappre Åke Tott, hvar»
i bild, jemte hans makas, Christina Brahes, är uthuggen i sten. Hans
arfvin-; gar köpte grafven för 500 tunnor spanmäl 1641; monumentet reste Pehr Brahe
J KiilS. Landshöfdingen öfver Åbo län friherre Lorenta Creutz Iivilar i samma
5 graf. Näst deriiittll har assessorn i Åbo hofrätt Olof Wall ens tjeraa är
; 1687 för 700 daler kopparmynt inköpt ett grafchor ät sin familj. Närmast
i detta äter Iivilar den gamla familjen Stålhandske, hvars dyrbara
monu-; ment af svart marmor beläcker stoftet af Gustaf Adolfs krigskamrat, deu
5 tappre Thorsten Stålhandske, död ander Lennart Torstensons tåg till Julland
; 1644, jemte hans maka Christina Horn oeli ep ättling af Kurekska familjen ,
{ Magnus. Clioret, som inköptes 1645 för JJOO riksdaler, var rikt pä vapen och.
J troféer från trettioåriga kriget.
j G iir man öfver kyrkan till norra muren, börjande frän altaret, finner
; inan först det grafchor, som innesluter familjerna Kurck och Hora, inköpt
J är 1052 för 200 daler silfvermynt. I sex kistor hvila derunder medlemmar af
S dessa bada berömda familjer; vapensköldar vitna om ätternas glans.; Närmast
| deiinlill är det a, k. Gczeliska grafchnret, inköpt är lö50 af öfversteu
gref-J ve Arvid Wittenberg, som äfven ligger här begrafveu. Efter lians död återföll
t det till kyrkan och inköptes 1U83 af biskop Johannes Gezelius (d. ä,j för 100
i daler silfvermynt. Clioret, som är betäckt med latinska inskrifter af andeligt
J innehäll, får väl af dessa ett annat utseende än de adeliga gr i t’tema; men
jj Gezeliernas aristokratiska tidehvarf har tryckt sin prägel äfven. derpä; lik
j sina katholske företrädare, var den äldste Gezelius eu kyrkans furste ännu
; i grafven. Det har sälcdes jemförelsens intresse, när man efter denna grift
« besöker len närmaste, del *. k. ..tiiristi lekamen* ehor.hvarcsl den stors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
