Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Satakunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staden erhöll slit nuvarande nmmi. Hans plan att befästa orten blef utan
påföljd; mer varaktigt blef hans minne der genom förunnandet af lika fri- och
rättigheter med Iandels S frige handelsstäder. KounngBrik XIV’ utfärdade
Björne-torgs privilegier af den 10 Dec. 1564, hvilka sedermera bekräftades af
konnn-garne Johan IH (1516), Sigisnjkid (1594), Carl IX (1004) oeh Gustaf Adolf
(1617). År 1841 hade man likväl KterkoÉiålt till tvångsayntemot, oeli
fur-myndare-iÄöringen fann för godt att tillämpa det på Björnebölig, somtmder dess
Inskränkningar aftynadc till är 1705, dä konung Adolf Fredrik fitergaf staden
dess friheter, hvnrefter den märkbart uppblomstrat oeh, lyckligare än mängen
anan finsk stad, sedan 50 år fördubblat sin folkmängd och tiodabblat sin sjöfart.
Björneborg niimnes fiir öl’ri g t i Finlands häfder i anledning af dcii riksdag
dåvarande riksftpståndäFeu, sedermera konung Carl IX härstMes höll under
de oroliga tiderna i Februari 1602. Emellertid hafva uynre häfdaforskare
(Grönblad), som det synes pä goda skal, ;betviflat denna tilldragelse. I sina
enskilda annaler har staden antecknat svära olyckshändelser, såsom eldsvådorna
den 6 Augusti 1003, 4 Maj IG 10, 0 Maj IG08, den ‘28 Maj samma år och
slutligen deu 10 Juni 1801. Det var en gråkall dag, sådana man hvarje år har.
Ilera i Juni månad, oeli eu bister nordvest blåste in ifrån hafvet. Klockan 12
middagstiden varseblef man eld pä taket af fältekärsenkai» Måsbäcks gård nära
efrandgatau 1 östra delen af staden. Sprutorna lito ej vänta pä sig, men
stormen dref lägornu öfver hela deu s. b. Ilagatullssidaii af släden, som med
förvånande hastighet lades i aska, utan att invanarno ens hunna berga sin
lösegendom. Man hoppades eij tid att den i lovart om vinden liggande
kyrko-trakten skulle undgå förstörelsen. Men genom en oförklarlig tillfällighet giek
elden mot vinden och spridde sig äfven i denna sia Isdel, soin till största
delen nedbrann, äfven den. Blott kyrkan räddades. Klockan 10’ om aftonen
hode förödelsen fulländat silt verk, 300 gårdar lägo 1 aska oeh 3000 husville
sökte sig, darrande af köld, en tillflykt, somliga i kvrkan, andra i rior och
ännu qvarståeude strandmagasiner, andra Ster i närmaste bondgårdar.
Veterligen spilldes blott elt enda meimlskollf; eu tioårig gosse blef innebränd.
Milda giifvor tillströmmade frän alla häll, oeli snart repade sig Björneborg
efter denna olycka, dess gator rahmule, dess tomter utvidgades, oeh borgårens
idoga boning speglade sig prydligare än förr i vattnet af den mäktiga Kumo.
Vidden af stadens efterhand erhållna ägor uppgör lill omkring 5,480
tunnland, hvaraf 479 t. åker och 1700 t. äng. Stadsplanen ulgör 168 tunu-
j land samt är Indelad I *49 tomter, deraf.10 Bro bebygda ined Irädhus. Af
; publika byggnader finnas en kyrka af träd, rådhus oeh skolhus af sten samt
\ packhus, magasiner m. fl. äfven af träd. Tullkammare, postkontor, apothek,
; en proviucinl- oeh en stads-läkarc samt elt genom enskilda bidrog underhål-
; let febcrlaaarett äro här lillgängliga. Staden äger en högre oeli eu lägre
j elementarskola, en söndagsskola, en fattigskola samt en pensionsanstalt för
; flickor. En genom enskilda bidrag af slädens fruntimmer inrältad fattigskola
; har nyligen kommit lill sländ. Slädens lutherska församling värdas af pastorn
; i Utfsby, Folkmängden steg är 4843 till 4,021 personer oeh tullspecialerna
I visade samina är eu import af S:r Rub, 158,875 samt export af 114.130,j År
j 1850 funnos här 39 fartyg om inalles 6,118 lästers drägt, hvaribland en min-
; dre ångbåt, begagnad lill att bogsera lastbåtar emellan staden oeh den 3 mil
5 derifråu belägna Räfsö hamn, hvarest sommartiden gudsljenst hålles, värds-
; hus finnes och mänga af stadens förmögnare familjer ses utflyttade.
; l I’Ils by socken ligga Koivisto (tillh, v. Numers), fordom kungsladugård,
jj nu en vidlyftig privategendom; Sonnäs (Suoniemi, tlllh. ’v. Rosenkamplf), äf-
% ven ett stort frälsego ds med in drägligt fiske i elfven; Thorsnäs glasbruk
J (anl. 1781, tlllh. Rikslen), som sprider en ator mängd fabrikater i södra Finland;.
; Fredrikafors frälse jernbrnk (tillh, Falck) anl. 1771, med derundei’ lydande
; Fredriksbergs äinneshammare, samtNorrma rks jernbruk (tillh, Meliin m. fl.).
J I Kura vid det klara Pyhajarvi ligga Kautua jernbruk (Falck), och F uisto
j (th. Salilberg) med dess nya berömda skola för ädlare fruktträn, samt i Bura-
; ämmne Wuojoki (Björkeuheiin) ;om detta och Kautua längre fram mera. Sist-
! nämnde socken har en furulemning, ’l.innanmaa" benämnd, hvarest man
fuu-<0
; nit qvarlefvor af tvenne vallar och en \ all graf. omglfvande eu Ku; le samt
S fordom ytterligare befåstad genom ända till sednare tider synliga pallisader.
; I i/uvia finner man ganska atora s. k. Iliideukhikaat, jättehögar. Mindre
dyii-S ka linnas i I.appo.
Vid hatskusten i sydveslra hörnet af Satakunda 10 mil. frän Abo ligger
S den urgamla staden Raunto (Eaumaj i pastoratet af samma’namn. Dess
; ålder förlorar sig långt in i den katholska tidens skymning, ocli de hafva
fim-| nits, hvilka ansett Raamo för Finlands äldsta sfad och fört dess anläggning
J tusen är liilibaka ända till Björn pä Häga, ja längre, Dess namn har ock i
; Rndbäcks smak blifvit liärledt frän Aaumar, Nora son, hvilken omtalas i
S "Funiin Norrcgut14 Skada att härledningen frän finska ordet Banma, sand,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
