Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Satakunda - Lokala Detaljer - 26. Kyrofall - 27. En utsigt vid Kauniais - 28. Laukko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och strömmar till hafvet. Men bergand nri jo, kufvade och slagne i sin
ordning, hade ännu rådrum att midt i fallet sfälla en af sina starkaste kämpar,
Det är en klippa, som ännu i dag står trattsande der; oeh än i dag bryta
sig böljorna r vrede mot dess ‘skrofliga bröstman tycker sig se granitsträn-
derna sammanpressa sin famn, för att fånga vattnen, och vattnen ryta af
smärta ocb raseri, när de slingra sig derar. Med deras tjut blanda sig de
arbetande bergandarnes suckar, och njir aftonsolen skimrar genom fallets stan-
kande dimma, skönjer inau klart de instängda andarnes glimmande palats.
Kyrofall ligger en haif mil åt sidan från stora landsvägen i Tavastkyro
socken. Omgifvet af dc herrligaste höjder — hvilkas märka skog tyvärr de ;
sednaste åren glesnat för yxan — förenar det med all sin ensliga dysterhet ’
en storartad skönhet. Detta intryck sföres icke af de många. qvarnar, hvil- ?
ka så att säga hänga öfver forsen, oeh der maa stundom ser gossar, iiedliu- J
kande öfver klipporna, dricka ur fällei. I ett af krigen, säger man, bar en ’
bonde, tvungen af fiender att styra deras båt pä den ijfra sjön, styrt direkte
i fallet, der alla omkommit, förutom styrmannen sjelf. År 1810, natten mot
den 14 December, hände det sällsaina, all fallet sinade ut, sa alt alla qvarnar
stadnade ocli man kunde pä’ stenarna torrskodd hoppa deröfver och upptaga frän
botten fordom fällda. yxar. Först pä tredje dagen derefter begynt e vattnet
äter långsamt stiga. Denna ovanliga naturhändelse, hvilken likaledes
inträffat åren 1645 samt 1766 den 7 Dec., förklaras deraf, att en stark nordlig
storm upprifvit isen pä sjön och hopat den i den trånga och grunda fjärden
ofvanför fallet samt sålunda tilldämt vattenflödet,
Denna vy är åtminstone den sjette, som blifvit tagen af Kyrofall. De
veterligen äldsta finnas i grefve Schönbergs för omkring 50 år tillbaka
utgifna pittoreska vyer. På sednare tider finnes fallet aftecknat af Kugelgren
i hans bekanta vyer, af franska nordpolsexpeditionen, — ett lithografiskt
praktverk, — af Kruskoplf m. fl.
27. En utsigt vid Kauniais.
Kauniais ligger i Karkku vid ett af nejdens skönaste vattenpass och gör
skal för namnet (af Kaunis, vacker). Vänligt bjudande står den landtliga
bänken vid björkens stam; der är fjärden ined sina holmar, en del af det pä sund
och vikar rika Kulovesi, som icke långt härifrån upptager Ikalis sjö genom
Siuru fors. Hela trakten är af ett mild t behag, grönskan Ijufvare, vattnen
klarare, än annorstädes. Stmidom hör man ur sjön en klang af melodiskt
klockspel. Der, säger sagan, ligger begrafven eu silfverkloeka, som fordom
tillhört Karkku kyrka. Röfvad af fiender under forntida fejd, skulle den föras
i båt öfver sjön, men blef då plösligt så tung, att den sjönk genom bålens
bristande botten. Med den sjön k o dess röfvare i djupet, der kloekan ännu
förgäfves efterletas af skattsökare. Pä andra sidan om sjiia ser man de
vilda konturerna af det ofvan beskrifna Pirunvuori; ett slyeke hedniskt trots
midt i en kristen idyll. För öfrigt är nejden icke enslig, Pn gårdarna
glänser månget segel, ocli om söndagarna har man deu lifliga anblicken af de
stora kyrkbätarna ined 8 ända till 14 par ärar, inrymmande ända (ill 50
personer och vid kapproddernu iilantill bestnikna med råa ägg, for alt göras
rätt hala, I närheten finnes en säg, hvars plankor nedföras till Björneborg.
28. Laukko.
Vesijärvi är likaså en af Finlands klaraste sjöar. Vid dess stränder
ligga Laukko och Tottijärvi allodialsäterier, numera ett gods,rhvars ägor
ej kunna från hvarandra skiljas. Det förra ligger i Wesilaks socken, det
sednare i Tottijärvi kapell, omkring 2% sr.il frän ’fammeifors; »lida, jemte
underlydande frälsehemman, utgöra, omkring 8 mantal. Laukko ser ifräu höj—
den ned öfver de bäda fjärdarna af sjön, en brokig tafia af vatten och
grönska, Planehen, med dess pä afständ fagna vy af byggnaderna, ger här-
ont ingen föreställning.
Ehuru långt från kusten och Finlands första kulturnejder, är Laukko en
af landets äldsta egendomar. Sagan härleder namnet fräu eu Lappe, soin der-
nedkastat sin rensel, laukku, och blifvit ställets förste bebyggare. Det vissa
är, att godset under medeltiden, tillhörde fatuiljen Kurck (se ofvan). Flera
sägner skildra denna slägls myndiga hofhällning pä Laukko under näfrättens
vilda tider, och man erinras har åter om den vackra sången ’Elinan Surma’
antecknad af Dr. Lönnrot på Laukko och handlande om dess Kurckar. Det
är nämndt huru den äldsta Kurckeslägten dog ut och huru en ny upptog
namnet. Den nya slägten blef rik och mäktig, intill reduktionens stora räfst,
hvarefter Kurekarne skrefvo sig endast frilierrar tili Laukko; men äfven at
denna egendom såldes flera hemman och lägenheter för ögonblickets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
