Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Nyland - Nylands Minnen - 2. Berömde Män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fängelset hade bruiit den arme plägade mannens kraft, men icke rubbat ;
hans tro pä sina älskade stjcrnor. Den mildte Gustaf Adolf erbjöd Sigfridus j
hviiken passande ijeust han sjelf önskade. Sigfridus begärde det minsta pasto- j
ra t i riket oeh erhöll 1613 Ekenäs med Pojo samt 60 (unuor kronospaunmäl 5
ärligen. Ilar vakade han hvaije sljemklar natt med blicken orubbligt Fästad %
pä himlahvalfvel; dcrunder var hau engäng nära alt blifva ihjälskjutcn af en 5
resande, som tog honom för ett spöke. Men värre faror väntade den gamle ’
stjernlydareii, I dedikationen af 1018 fira prognostiea yttrade han nog skarpt ;
sin förundran deröfver att (lera presler funnit hans kära sfjensor anstötliga. ,
Följande årets prognostiea innehöll dessutom ett furhastadt försvar för en svär- j
mande djeknc .Jöns. Åter samlade sig en storm öfver magister Sigfridus, som ;
blef kallad alt sta till svars först för konungen, sedan för Upsaln domkapitel, ?
som yrka dc afsältning. Det är ieke bekant oin sä skett, men visst är, att <
Sigfridus, som återkallat eu del af sina yttranden, dömdes till hvad som var t
härdare: att afsäga sig umgänget med sina sljernor oeh Icke vidare spä i hän-
derna. Det sednare sade han sig blott hafva gjort undér fångenskapen i Öre- ;
bro, när drottningens hoffrökuar hämtade honom mat och ville veta kommande 5
öden. Älven stjernorna synas hädanefter ha Mifvit stumma vänner, men vä- -
derlek spädde Sigfridus som förr. 1 nejden af Ekenäs var engäng ett brollopp J
pä Sellvik ooli samtligc gäster frän staden redde sig att färdas öfver Pojo J
viken i foät. Sjön var lugn, men magister Sigfridus spädde storm och gick f
landvägen. Förgäfves hade han afrSdt de öfrige; de bcgSfro ttig till sjöss, S
men hade knappt hunnit halfviigs, innan en orkan kom bäten att kantra oeh ;
alla omfcommo. I.ikasä skall Sigfridus hafva 6 veckor före siu döii förutsast ;
timman och stunden, och tros hans dödsär vara 1G87. Utom sina almanackor jj
i»ch sin fysik har den lärde mannen eflerlenmat en mineralhistoria, — hland ;
annat med den alkemistiska uppgift att guldet födes af rent rödt qvieksilfver \
oeh rödt icke brännande svafvel, häda väl blandade oeh tempererade —; vt- g
dare en med mänga noter försedd latinsk öfversä Ilning af Esras 3 oeh 4 böc- ;
ker, andra arbeten alt förtiga. Psalmen 386 i gamla svenska psalmboken liar J
han öfversatt och tillagt sista versen, pä det att iniiialerne af hvarje vers mä ;
• ^ *#
samnianlagde bilda namnet Sigfridus Aronus; likaså har han skrifvit psalmen J
é
207, der iniiialerne bildade namnet Sigfridus, hvilket doek sedermera rubbats S
genom Boelhii ändringar. j>
Vid den tid dä Sigfrid Aroiius som ifrigast utgaf sina prognostiea, fjdde*
Henrik Carstenius är 1612 i Helsingfors. Prestvigd redan vid 20 åra älder,
fortsatte han sina studier i Tyskland, blef kyrkoherde i Borgå, rsedermera
domprost, slutligen 1670 biskop i Wiborg oeh dog 1(383. Carstenius var en
man, som hade mod alt säga till samma universitet, der liexor och trollkarlar
dömdes till döden: "alt honoui syntes den philosopht vara den basta, som
känner det gudomliga oeh tyglar det menskliga; som mindre grubblar pä det
öf-vernaturliga, än eflerforskar det naturliga” o. s. v. Hos sin samtid ätnjöt han
stor aktning och utmärkelse. För öfrigt var det öfver honan» biskop Petras
Bäng höll det som mönster fur den tidens klyftiga vältalighet berömda liktal, som
läses i H:fors M:blad 1835 N:o HO, oeh det var hans son, Petrus Carstenius,
som i sina studentair skref den äfven pä sitt sätt ryktbara komedin: "Thet
himmelska Consislorium (illhovpu kallat, för vära .första Föräldrars ynkeliga
affall skull.” Carstenii efterträdare som domprost i Wiborg var Arvid
Forst adius, äfven en född Helsingforsare, död 1683. Hau har ett namn i
Finlands kulturhistoria hufvudsakligen för den mot honom riktade vidunderliga
anklagelse att hafva undervisat en gymnasist i Wiborg uti Kabbala och andra
hemliga konster i Satans tjenst, hvilket ådrog Forstadius en vidlyftig
rättegång, suspension och nära nog Ijenstens förlust.
Uti handskriftssamlingen pä Skokloster finnes en uppgift *) af följande
lydelse: ”1 hvad värde Finska nation var i K. Gustaf Adolphs tid beskrifva
Historierna nogsamt, men bland annat är notabelt att i Dr. Christinas tid uti
eu Socken allenasl, eller Borgä Socken vore födde 4 Generalspersoner oeh 4
Ofverstar, hvilka tillika jemväl bodde i Socknen, nemligen generaler:,)!)
Fältmarskalken ocb Kougl. Badet Grefve Arvid Wlttenberg, född pä
Johan-nisberg; 2) Generalen och Kougl. Rädet Arvid Forbes, född pä Jackarby
gärd; 3) Generalen Torsten Stålhandske, född pä Hummelsunds gärd;
General-Majoren Carl Ruuth, född pä Bcrgesta gärd;” hvarefter
handskriften uppräknar öfverstarne Johan Wittenberg, Malhias Forbes, Cobron och
Runth säsom födde, i samma soeken, Nämnde fyra generaler räknades, som
bekant, bland de yppersta härförare, hvilka under trettioära kriget ulgingo
frän Finland. Wittenberg (-f- 1657) genomkämpade hela detta langa krig
med stor ära och lysande lycka. Det var han som 1611 tillintetgjorde en liel
*) Anföros, jemte nedanstående detaljer, efter VV. G. Lagna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
