Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- IV. Nyland
- Lokala Detaljer
- 55. Svensksund
- 56. Kymmenegård
- V. Karelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillbaka, ocli mörkret afbrät striden. Följande morgon fortsattes denna med 5
alltmera deciderad framgång för Svcnskariie, sedan en mängd af fienden* far- j
tyg drefvo I land och der måste gifva sig. Resultaieme blefvo afgerande; $
53 ryska fartyg dels togos, dels sjunka, dels uppbrändes af Ryssarne sjelfva, ?
som förlorade omkring 4000 man I särade, fängne ocli döde. Båda flottorna
örsattes genom sina förluster i overksainhet den följande delen af sommaren* J
Öfver detta andra sjöslag slogs den s. k. SvensksnudsmedaJjtm, och konung ;
Gustaf Ili är pii siu staty i Stockholm afliildad uti deu uniform han bar pä ;
dennn minnesvärda dag.
Kyinmenegård, en gammal kungsgård i Kymmene socken, var elt bland j
do gods som Bo Jonsson donerade lill Wadstena kloster, hvilket derom för- ;
de en vidbftig process pä 1400 talet, blef sedermera förlänt ät Sten Sture J
den ytigres enka Christina Gyllenstjerna pä lifslid och har i nyare lider va- J
rit elt Fersiskl gods, med underlydande frälsehemman och godt laxfiske. |
Ilela egendomen köptes år 1780 af kronan för 30,000 rubet; pä sjelfva stom- S
men anlädes Kymmene fästning; hela fisket samt en betydlig del åker och j
ängar donerades dä ät Walamo kloster, och äboerne besitta ännu hemmanen ;
mot kromoräntans erliiggandc. Gärden har för öfrigt varit underkastad de %
vexlande öden, för hvilka en’ gränseort är utsatt. Det är nämdt att den Sr j
1742 brändes af svenska armén. Under 1788 ärs krig var gärden ständigt en g
tummelplats för kriget; i denna nejd kamperade svenska hufvndstyrkan en stor ;
del af sommaren 1789 uuder strider med onivexlaude lycka. KymmeDCgårds %
län är fornt nämdt.
V. Karelen.
Karelens namn går lillbaka ända iu i linska folkets dunklaslc forntid, dö j
det säges hafva haft Kymi (Kymmene), Mev«, Ladoga, Onega, Kemi elf och ;
Hvita hafvet till sin begränsning. Finge man sluta af iokalnamn, vore man i
frestad antaga, att det fordna Karjalan valta (Karjavaldai) omfattat till och \
med Waldai nejden, hvars uamn tydligen härlcdes af det finska v%lta. Om %
det verkligen sä förhåller sig, har dock lugermanlands uppkomst, i förening i
med folkrörelserna och politiska förändringar, längesedan bortblandat detla
sydligare Karjala. Deremot kallas Karelens östra grannland, eller ArChangelska
och Olonetska gnvernomentertie, änno Karjala ocli bebos af Kardan-,
hvilka längt bättre än finska sidans stambröiler bevarat nationens äldsla dyrbara
runor, sä att Lönnrot frän l: atuva, Paanajäm, Hcpola ocli Wookkiniemi
kunnat ihopsamla sitt odödliga Kalevala.
Karelen utgör Finlands östra och sydöstra del, hvarigenom Fiiiuame omkring
Ladoga och Finska viken inkommit till Finska Iialfön (Suoniennieini). Ingen
del af Finland har varit underkastad sä mänga vexlingar som Karelen. Ifrån
att «lä i ett visst beroende af den mäktiga republiken Novgorod, kom det,
visserligen genom Torkel Knutssons fältiäg 1*293 under Sverige oeh
af-träddes formcligen af Ryssarne genom Nöteborgsk» freden 1323, men
ola-liga fredsfördrag och förlikningar, som följde derpä, visa alltför tydligt,
huru det fortfor att vara en släudig tummelplats mellan de begge mäktige
gran-iiarne. Denna ofred, i fiirening tned de etlmografiska oliklieteime, hvilka ’här
framträda skarpare än annorstädes i Finland, hafva helt och hållet bestämt
folkkaraklereft och provinsens mångfaldiga lokala differenser. För att
orientera oss i denna labyrint, maste vi derföre till eu början se huru det
nuvarande småningom uppstått.
Genom traktaten i Nö teborg afträddes till Sverige de tre karelska
gisla-lagen {häraderue): Ayräpää, Jääakls och Savolaks, hvarvld
Syster-bäck blef sydliga gränsen ocli den nuvarande gränsen mellan Savolaks och
Karelen öfver Puruvosi, Qrivesi och Juojärvi uppkom. Denna fred är
huf-vudsakligen derföre af vigt, att den I flere hundrade är förblef grund*
valen för de freder, som slötos och äter brötos. Genom freden i Tens i na
(Täysinä) 15U5 afsade sig storfursten Feodor Ivanuvitsoh sina anspråk pä
Estland, emot det att kom, Kigismunds fullmäktige ätergäfvo Kexholms län.
Stol bo va-fred en 1617 gaf ät Gustaf II Adolf Ingermanland och Kexholms
län, hvarigenom Sverige korn att herrska öfver Neva och alla länder omkring
Finska viken. Dä uppkom äfven gränslinien ifrän Jonkerikivi öfver
Megri-järvi till Ladoga, som ännu är gräns emellan Karelen och Archangelska
guvernementet. De särskilda fördragen härcmellan och härefter verkade icke
nägon tcirilorialrobbning, Genom freden i Nystad 17-1 återvann Ryssland
Östersjöprovinserna och Ladogas omgifningar med Wiborg oeh en smal
kust-sträcka resterat derifrän ända till Fyteriaks, En del af socknarne Wirolahti,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0164.html
